Det väller ut teckningar på det udda paret som pysslar om varandra som kattälskare gör med sina gosingar.
Det brukar vara ett tydligt tecken på att något är på gång.
Frågan är bara vad?
Är det lycka för alla och envar?
Det kan också vara stor olycka för världen?
Vi vet inget.
Bara historien som ska skrivas vet svaret.
Om den vet varken du eller jag något alls.
Det jag reagerar mest mot, är något som det märklig nog råder sträng tystnad om. Äktenskapet mellan Amerikas nye president och Rysslands furste tycks vila på kärnvapen.
Putin har klart och tydligt deklarerat att landet ska skaffa nya och moderna kärnvapen. Genast twittrade Donald Trump ungefär:
”Det ska vi också”.
Allvarligt, mina vänner, mycket allvarligt vill jag fastslå.
Detta hotfulla utspel föll mellan stolarna.
Ingen tycks ha reagerat.
En äktenskapslycka som vilar på kärnvapen (bomben) som med en enda jävla smäll kan utplåna hela Gotland, knakar i fogarna.
Det är möjligt att jag överreagerar.
Det beror i så fall på att jag var med under 1950-och 60-talet. Det kalla kriget gick i spinn. Då rasade atombombsdebatten med full kraft.
Varför är det så tyst i dag?
Är det snällare använda ordet kärnvapen mot ordet BOMBEN?
Jag rekommenderar alla er som läser min blogg, att genast läsa boken, ”Bomben” av Eric Schlosser.
Jag skrev om boken på bloggen den 10 februari 2015. Länken HÄR!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar