Jag satte mig och rotade fram lite värdefull MFF-historik ur mitt dammiga, men exklusiva arkiv om Sveriges mesta mästare, Malmö FF.
Det mesta kunde jag förut.
MFF var en klubb på dekis i stort sett från klubben bildades 1910 fram till 1937. Under 27 år rasade inre stridigheter. Fraktioner bildades. Det var ett jävla liv och kiv bland de styrande. Spriten flödade: både bland spelarna och ledningen.
En stor stridsfråga var hur det skulle tränas. Vissa ansåg träningen bortkastad, medan andra tyckte man i alla fall kunde ta lite promenader.
Eric Persson som kom in i styrelsen som sekreterare 1927, fick ingen ordning och reda på de olika starka viljor som rådde inom föreningen.
Tio år senare-1937-blev Eric Persson ordförande i MFF. Han slog inte näven i bordet utan ordförandeklubban.
I MFF:arens julnummer 1937 under rubriken, ”Nyorientering”, skissas att livet i styrelsen äntligen blivit friktionsfritt. Det hade också anställts en tränare, förre storspelaren Harry Lundahl.
Eric fick alltså ordning inte bara på en bråkig styrelse, utan även på den infekterade stridsfrågan, själva träningen.
En grund att stå på kunde byggas.
Det första SM-guldet kom redan 1944. Historiken byggdes med det in i väggarna. Eric Persson började kallas för, ”Hövdingen”.
Utan hans resoluta ingripande 1937, hade MFF inte kunnat visa upp 19 allsvenska guldmedaljer 2016.
Se bara hur det gått för IFK Malmö, Erics ärkefiende. För en tid sedan spelade de hemma på Malmö Stadion mot Asarum. Det kom 100 åskådare, men så har IFK Malmö aldrig haft någon Eric Persson som dog 1984, 86 år gammal.
Arvet efter honom har förvaltas väl utom under 1990-talet. Klubben drabbades av storhetsvansinne och åkte ur allsvenskan.
Fast det är en helt annan historia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar