Medierna var snabbt ute med att publicera namnet (och bild) på den terrormisstänkte 22-åringen som greps på ett asylboende.
Jag blev förvånad.
Det finns nämligen klara pressetiska regler, när det gäller både namn-och bildpublicering. Namn på en skyldig person bör först publiceras när vederbörande döms till fängelse i minst två år.
I fallet Lisa Holm publicerades namnet på förövaren också innan han dömdes.
Många medier chansade helt enkelt på, att han skulle dömas till livstids fängelse, vilket han också gjordes.
För den 22-åring som misstänktes för förberedelse till terrorbrott är läget annorlunda: statsminister Stefan Löfven gick snabbt ut och gratulerade SÄPO till gripandet. Leif GW Persson däremot hissade varningsflagg. Något var fel. Terrorforskare varnade också.
Det var alltså fel.
I dag släpptes han på fri fot, men hans unga liv är därmed krossat. För alltid utpekad som terrorist. IS-krigare.
Han kan nu om han vill anlita en advokat, resa runt och kräva hyfsat stort skadestånd. Jag tror inte stf ansvarig utgivare, Lena Melin, på Aftonbladet, kommer långt med sitt försvar, att det var av ett stort allmänt intresse Aftonbladet publicerade mannens namn.
Och bild.
Jag själv låg lågt här på bloggen. Förundrad över hur medierna körde ut mannens namn smyckade med bilder på honom, t o m fiina TV hängde på.
Medierna sköt så att säga sig själva i knäna.
Jag tror jag fortsätter med mitt trams-läs blogginlägget 21 november 2014.
Bäst så, för mina franska nerver.
För en gång skull har Åsa Linderborg i Aftonbladet rätt, när hon skriver på webben: "Söndagen den 22 november måste vara en av de pinsammaste dagarna i svensk presshistoria." Och så trampar hon själv i klaveret: Åsa Linderborg skriver ut den nedsablade ynglingens namn plus bild. Det var just det man INTE borde göra. Hoppsan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar