U21 fotboll: Överdrifter i journalistikens värld

Maken till överdrifter har väl sällan skådats om hyllningarna till ett svensk B-landslag i fotboll. Jag vet att B-landslaget försvann 1997. 
Dagens U21 landslag i fotboll är en yngre upplaga av spelare som en gång i tiden kallades för B-landslaget. Det var öppet för alla åldrar. Båda med samma syfte: 
Vi som vill upp. Spela i stora fina A-landslaget. 
En som inte är bevandrad i fotbollens mysterium blir något rörig i huvudet under U21 framfart under EM i Tjeckien. Varken tidningarna eller TV är någon hjälp på traven. 
Där öser man på som om dessa ungtuppar och talanger är världens bästa fotbollslag. Nu när laget gått till final är det ingen hejd på superlativen. Spelarna hyllas som om de vore hjältar i nivå med Zlatan. 
Det är de absolut inte. 
Inte ens nära. 
Deras väg till etablerade storspelare kan bli nog så knagglig. Det visar historien med all tydlighet. 
Endast ett fåtal spelare tar det sista svåra steget upp till stjärnorna. De flesta faller i från, av en eller annan anledning. Så har det alltid varit och så kommer det även att bli med dagens framgångsrika U21-spelare. 
Om jag har fel, får ni ge mig ett rött kort. 
Fram till dess njuter vi av överdrifterna.
Final på tisdag. 
Vi nördar sitter i TV-soffan och skriker oss hesa.
Så är det. Så har det alltid varit.
Även när B-laget spelar.