Så är det att julhandla som handikappad

Jag har levt som handikappad i över 8 månader. 
Första månaderna, tog jag mig fram med en rullstol. 
Klyddigt, för att lufta på ett sällan använt skånskt ord. Numera fräser jag (fräser och fräser...) omkring med en rullator, kallad ”Gudfadern”. 
 Utan rullatorn skulle jag vara helt fast i mitt hem. En underbar uppfinning som öppnar upp världen för alla handikappade och människor som behöver ett stöd för ta sig fram. 
Vi rullar som Volvo, skulle man kunna säga. 
Däremot är julhandeln inget för oss handikappade människor. 
Trång, bökigt, stressigt och människor som irriterar sig på rullatorfolket. 
Jag vet, för jag har varit med. 
Det har t o m inträffat att jag har kört in i folks hälsenor. 
En av de värsta mardrömmarna är nya Coop i Lomma. 
Jag skrev så här på Facebook i morse:
”Mitt liv som handikappad, har gett mig skarpa ögon. Nya Coop i Lomma är ingen höjdare. Alldeles för långt från parkeringsplatsen in till butiken. 
Väl inne i butiken måste du vandra tillbaka till parkeringsplatsen för att handla. 
Samma väg, fast inomhus. 
För att komma ut kör du samma reprisrunda som du kom in. 
Fast baklänges, om du förstår vad jag menar. 
Coop i Lomma-endast för friska. Synd”.
När jag äntligen kommer tillbaka till bilen, är jag många gånger svimfärdig. Helt slut. Nästan på död. 
Så ser dagens verklighet ut för oss handikappade. 
Hoppas årets julskinka blir god.