Nyfiken i en strut

Plötsligt står han där med sin tubkikare och spanar ut över ett höstvackert Öresund, vid randen av Lomma kommun. 
Fågelskådaren.
Högst upp på en gräsklädd sanddyna spanar han efter ett flygande smörgåsbord. 
Flyttfåglarna drar söder ut mot värmen och då gäller det att hänga in så många pippis som tänkas kan. 
En fågelskådares underbara hobby.

Lommabon och skådaren heter Lars Nilsson. Han spelar i absoluta elitklassen, i den här något udda men spännande sporten som givetvis är totalt ofarlig för fåglarna. 
Däremot tålamodsprövande för utövaren. 
På bilden kan ni se att Lars har vänt sig om. 
Fram med den lilla kikaren. Något fynd kan för all del smyga förbi bakom ryggen. Den rackaren får inte missas. 
Jag tar mina bilder på Lars som jag känner mycket väl. Han vet att jag knappt kan skilja på en koltrast och gråsparv. Så därför när jag frågar hur det går, får jag mummel till svar. 
Lars kan stå och spana i timmar. Det är sådant jag blir imponerad av. 
Fast spelar man i fågelskådarnas Real Madrid så spelar man i fågelskådarnas Real Madrid. 
Jag uppfattas som störig i sammanhanget och smyger mig hem igen. Till mina koltrastar och gråsparvar. 
Varför inte en kaspisk trut?