När jag vaknade i morse, kände jag mig väldigt trött. När jag reste mig upp från sängen, for blodtrycket ner i morrontofflorna. Yrsel och så slog det lock för öronen. Hjärtat gjorde överslag. ”Kämpa”, tänkte jag. Vid frukosten drabbades jag av gamnacke. Mitt huvud på väg fara ner i kaffekoppen. Det blev till att med stor möda ta sig tillbaka till sängen. Fram med blodtrycksmanschetten. På bilden kan ni se resultatet. Trycket alldeles för lågt. Pulsen fladdrade mellan 70-100. Hjärtflimmer eller förmaksflimmer, kärt barn har många namn. Om jag inte varit under stenhård medicinering för just hjärtflimmer, hade dessa siffror slagit i taket. Ambulans. Omedelbart. Nu var det allvarligt nog.
Hur vet jag då allt detta? Är jag utbildad hjärtläkare? Nej, inte det minsta, men professionell hjärtflimmerpatient. På bilden här ovanför ser ni min senaste elkonvertering. Det var den 16 juni 2008 som man sköt ett par hundra volt i min kropp, för att få hjärtat att ticka rätt igen. Innan dess hade jag under några år gått igenom sju elkonverteringar. Det hade varit mycket förtvivlan och akuta ambulanstransporter. Efter den senaste ”voltan” satte min hjärtläkare in en medicinering som heter Tambocor. Trollerimedicin, skulle det visa sig.
Sedan dess, tack och lov, har jag och mitt hjärta prisat min läkare som det ESS till hjärtläkare han är. Medicineringen har varit mycket effektiv. I dag på morgonen vacklade jag upp och mailade till honom. Drog dagens förtvivlade läge. Snabbt fick jag svar (en alldeles unik kontakt med sin läkare, tänk också på att det är söndag i dag). Vi fortsatte vårt unika mailmöte patient/läkare. Resultat: i morgon bitti ska jag ner till Vårdcentralen i Lomma för att akut ta ett EKG. Då först kan jag få full medicinsk bekräftelse. Ja, sedan längre fram i tiden, kan det bli en ny elkonvertering, om inte mitt lilla hjärta åter börja ticka rätt av sig själv. Det har inträffat förr. Nu ska jag vila mig bort från alla risker, och tänka på så lyckligt lottad jag är som har en sådan mänsklig läkare. Tack. Skickar dig en bloggkram i form av ett blodrött EKG.
FOTNOT 1: Mitt normala blodtryck som jag medicinerat för i 30 år, ligger på 155/80-85. Pulsen varierar pga medicinering till mellan 45-58 slag/min.
FOTNOT 2: Min goda relation med min läkare kommer sig av, att jag vid tillfällen ställt upp som patient och talat inför läkarstudenter om mitt hjärtflimmer. Något som blivit uppskattat. Det är alltså orsaken till att våra kontaktytor av nödvändighet breddats. Märkligare än så är det faktiskt inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar