Det var en skön sommardag, för många år sedan. Solens varma strålar speglade sig i mor Annas slitna glasögon, där hon satt på en skranglig pinnstol. Lukten av gran, barr och kåda, spetsade ens sinne av storskogen som bildade ram kring det lilla torpet. Bland de gamla krokiga äppelträden stod mor Annas hela liv uppradat. Lutad mot en stam som inte var astrakan, stod spadar helt gjorda i ett enda stycke av trä.
Mor Anna, 92 år, skulle flyttas till hemmet borta i byn. Denna soliga sommardag hölls det auktion på hela hennes liv. Jag kom ut från den lilla torpstugan, så lågt till tak, att jag fick gå krokryggig. Jag mådde dåligt. Sorgen svepte in mig. Ett långt strävsamt liv, snart splittrat. Borta mitt framför mor Annas vattniga ögon.
Jag kom och tänka på denna hjärtknipande scen, när jag på auktionssajten Julien`s i Hollywood, läste om att Greta Garbos hela liv ska auktioneras ut den 14-15 december. Man har lagt ut lite lockgodis för att öka nyfikenheten. Årets Julklapp. Visst, för den som har råd.
Åter till mor Anna som såg Hollywood lika svårfångad som månen. Hon hade levt ett ensamt och strävsamt liv i sin lilla stuga. Maken sprängdes i bitar i unga år under dikesarbete i skogen. Greta Garbo fick aldrig någon make. Hon levde också ensam, mitt på Manhattan i New York. Vackrare än vackrast stängde hon dörren till omvärlden. När hon efter många år visade sig utomhus som en skygg hind, var hon nästan lika åldrad som mor Anna på sin rangliga pinnstol. Nu säljs allt som Greta ägde. Över 800 prylar, t o m hennes säng, porträtt och annat. Denna hemlighetsfulla människa blir plötsligt i döden allas egendom som Årets Julklapp. Jag tänker på mor Anna som dog många år före Greta. Jag tänker på Greta Garbos ägodelar som borde hamnat på ett GG-namnat museum. Och fäller en tår. Lika döda och tömda, men ändå väldigt långt borta från varandra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar