Monsterblad

Belgian Blue har de flesta hört talas om. Ni vet monsterdjuret som dopas till gigantiska muskelpaket, enbart för att vi ska kunna stoppa i oss läckert nötkött. Däremot har jag aldrig, varken sett eller hört talas om, syrenblad som blir stora som dasslock. De växer i min Täppa. Fråga mig inte varför. Tidigt i våras föryngrade vi för första gången sedan planteringen för 20 år sedan syrenhäcken. Den klipptes ner till roten-se lilla bilden. Grannarna log, men sa ingenting. Deras tankar hördes ändå: ”Adjöss med den häcken”.

Nu har häcken som ska bära lila bonnasyrener fått spadar. Den växer så det knakar i staketet. På bilden här ovanför kan ni se hur det egentligen ska vara. På denna nedklippta del ska det förhoppningsvis bli vita syrener. Bladen ser helt normala ut, precis som man föreställer sig att blad ska se ut, om man nu går omkring och tänker på blad. Det gör som sagt var jag. Nu är det också så, att jag är en klåpare på växtlighet. Förmodligen finns det en helt naturlig förklaring till mina monsterblad. Jag fattar ingenting. Vet du? Hör av dig. Och en sak till. Syrenen är INTE dopad. Varken med hästskit eller blåkorn. Den växer ändå som fan vore lös.