Skryta!

Skryt inte!
Hur många gånger har du inte fått detta ryt kastat rakt i ditt ansikte?
Det är fult att skryta. Man ska aldrig skryta. Skryt lagom. Skrytmåns. Skrytpelle.
Storskrävlare.
Och:
-Hör på den. Nu ljuger han som en häst travar.
Det där med hästen har jag aldrig fattat.
När man var barn fick man tidigt lära sig att inte skryta. Ändå så skryter folk mest hela tiden.
I koltåldern skröts det om världens starkaste pappa. Världens snällaste mamma. Världens häftigaste spade. På min tid var den av PLÅT!
I medelåldern skröts det om världens mest begåvade barn. Världens saftigaste lön. Villa, senaste bilmodellen, semesterresor och ny vårkappa till frun för 15 000 riksdaler. Allt på lån från närmaste bank.
På äldre dagar skryter vi om världens mest begåvade barnbarn. Medicinberget som sprängde apoteket. Sjuk, sjukare, sjukast. Om att inte behöva resa längre. Har nämligen sett allt. Vis, visare, visast. Trots det utslagen redan i starten i TV-leken ”Vem vet mest”.
Sista resan. Reseledare. Begravningsbyrån. Barnen pressade. En Amerikakoffert för 50 000 pistoler.
Sista skrytet.
LAPP PÅ LUCKAN!
På tal om att skryta.
Nu ska jag bara fylla det med något vettigt. Också.
Jag får väl skryta...