Den STORA journalistiska sågningen

Det finns bloggläsare som undrar över om jag inte ska ta upp Håkan Juholts ständiga piruetter i den politiska ankdammen. Det går inte en vecka utan att Håkan Juholt hamnar i rubriktoppen, fast på fel sätt.
I tisdags sågades han t o m av en ledamot i sin egna partistyrelse. Detta är sett ur socialdemokratiskt historiskt perspektiv något alldeles oerhört.
Kan ni föreställa er att Tage Erlander, Olof Palme eller Ingvar Carlsson offentligt skulle bli sågade av sina egna partikamrater?
Nej, det finns inte på kartan. Otänkbart.
Partiledare Juholts krumsprång blir till en salig soppa. En av de mera kryddstarka ingredienserna är hotet mot Sveriges Television. Han vägrar blank att ställa upp i SVT:s partiledardebatt tillsammans med Sverigedemokraterna. Människan vill styra. Bestämma. Det är han inte ensam om. Det har hänt förr än i dag.
Titta på bilden här ovanför. Mannen till vänster är den journalistiska tungviktaren, Herbert Söderström (1930-2002). Han var en stenhård journalist. Påläst som det gällde att doktorera.
För väldigt många år sedan berättade han följande historia för mig:
Under 1960-talet jobbade Herbert på Sveriges Radio under några år. Han tänkte sig ett helt nytt grepp, när det var tid för partiledarintervjuer.
Först till rakning var statsminister Tage Erlander (s) (1901-1985). Till höger på bilden. Han gjorde som var brukligt på den tiden. Lämnade över en ett färdigt manus till Herbert.
Tage hade noga skrivit ner både Herberts frågor och sina egna svar. Herbert bläddrade förstrött och sa:
-Om herr statsminister Erlander går några kvarter längre ner, så kommer han till Dramatiska teatern. Från deras stora scen går det bra att läsa upp detta manus.
Tablå.
Statsministern slet åt sig sitt manus och var sur under hela sändningen.
Det är den mest fantastiska journalistiska sågningen jag har hört. Och jag hörde den från hästens egna mun.
Slå den SVT.