En dag så stod det ett massivt kvarnhjul utanför Eternitkontoret i Lomma. Det är faktiskt ett minnesmonumentet över alla som dog och skadades av asbesthanteringen i Lomma, en hantering som lades ner 1977. Kallad Sveriges största arbetsmiljöskandal.
-Vi håller just nu på att fila på en minnesplatta som också ska placeras där, säger kommunalrådet Anders Berngarn till mig.
Det är alltså dödens kvarnhjul vi ser på bilden. Vid kalandern, holländaren eller kallergången som den också heter, stod alltså eternitarbetarna utan det minsta skydd och malde eterniten till mjölliknande konsistens. Resultatet blev moln med asbest som gick rakt ner i arbetarnas lungor, resten förstår ni själva.
I dag vet vi att en sådan hantering är direkt förenat med döden. När det begav sig var det bara företagsledningen som visste och förstod, men mörkade allt utåt.
Företagets skyddsingenjör var dessutom ordförande i kommunens hälsovårdsnämnd. Han teg som muren.
I stället delade man ut guldmedaljer till de anställda. På bilden här ovanför, får t o m städerskan en guldmedalj.
Jag bad Anna på kommunens arkiv att plocka fram allt material som skrivits om Eternitfabriken i Lomma genom alla år. Anna dammsög rejält. Resultatet blev magert.
Det enda som hittades var en samling helt ofarliga tidningsklipp i spridda skurar mellan åren 1956-1980, se bilden här nedanför. Jag har också lagt in en bild på sossepolitikern, Knut Ahlberg (1913-1990). Det är nämligen hans samling.
Han var under många år kommunens hövding, enligt den gamla mallen ”Jag bestämmer”.
Knut lyckades undvika alla obekväma skriverier, rapporter, heta kommunala handlingar osv om hur dödligt farlig asbesten egentligen var och är.
Frågan som kvarstår.
Var finns det heta materialet?
Har någon plockat bort saker och ting?
Jag vet inte.
Vet du?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar