Efter 50 år: Dödskallen ”Svarta Malin” åter hemma i Lomma!

Dödskallen grävdes fram i Lomma 1959. Forskarna fastställde den till år 500 f kr bronsåldern/järnåldern.
Lomma museiförening bjöd in mig för att prata om ortens äldsta invånare, 2500 år gammal.
Torsdagskvällen hade hunnit en bit in i Rapport. Då kom sensationen. Jag plockade fram människokraniet inför en förvånad publik.
-Plast, mumlade någon.
Nej, det var det inte. Det var äkta vara. Dödskallen ”Svarta Malin” i egen hög person. Det blev alldeles tyst i Dansrotundan i Lomma. Något liknande hade man aldrig tidigare upplevt i museiföreningens historia.
Frågor, frågor och undran. Varvad med pur förvåning när överraskningen sjunker in.
Jag drog vad jag fått fram om kraniet, bla annat visade jag på en visdomstand. Gammal som en bronsyxa. Tolvårstanden borde ses över. Hål. Mycket talar för att personen är straxt under 22 år osv osv. Häpnad.
Jag lär återkomma med utförligare beskrivning av ”Svarta Malin” som är mitt arbetsnamn på kraniet. Jag hade alltså fått låna kraniet från Malmö Museum.
Kommunhövdingen Anders Berngarn blev först med att hälsa ”Svarta Malin” välkommen hem till Lomma. Återföreningen skedde under eftermiddagen hemma hos mig
-Fantastiskt. Otroligt. Vilken känsla, sa Anders Berngarn rörd till tårar (nu tar jag i). Calle, hur har du burit dig åt?
Ja, säg det. Vi lär återkomma till det också. Fast vi har en lång resa kvar i kartläggningen av Lommas äldsta invånare.
Det känns nästan som vi bara är i början av något väldigt spännande.
Hur den här resan slutar vet ingen.
Ärligt talat. "Svarta Malin" bryr sig minst av alla.