måndag 7 februari 2011

Lungtransplanterade Linda i Lomma jobbar igen-under stor fara!?

I morse när jag var ute och luftade ”Lilla Vovven” sprang jag på Linda. Ni vet tjejen som vi här på bloggen kunnat följa. Från att hon har varit dödligt sjuk i väntan på nya lungor till ett nytt friskt liv. Det har varit en högst oviss resa med svåra plågor och döden som rumskamrat.
-Hej Calle. Jag har börjat arbetsträna, berättade Linda som också var ute och luftade sina vovvar, Milde och Selma.
-Oj, vad härligt. Du är verkligen på G, svarade jag.
Det visade sig att Linda återgått till sin gamla arbetsplats som sjuksköterska på Kirsebergs fängelse i Malmö. Sitt arbete fick hon lämna 2006 när lungorna säckade samman.

Det är en arbetsplats, där hon verkligen trivs. Säkerhetsanstalten är en tuff miljö, speciellt för Linda. Hon arbetstränar tio timmar i veckan på fängelsets psykavdelning.
Vårdtagarna är oftast män som begått de värsta tänkbara brott mot mänskligheten. Det är utan tvekan den hårdaste miljön man kan jobba på i ett fängelse.
Detta har stött på patrull. Inte minst därför att Linda med sina nya lungor är extremt känslig för smittorisken.
-Läkarna är inte glada. Miljön, anser dom, är inte den bästa för mig. Patienterna är också våldsbenägna. Men jag trivs och vill jobba kvar, säger hon.
På torsdag avgörs det om Linda kan få börja arbeta mer på riktigt, alltså 50 procent. Då kommer läkarna till fängelset för att kontrollera Lindas arbetsmiljö.
-Kriminalvården har verkligen ställt upp för mig. Man har erbjudit mig ett kontorsjobb, men det vill inte jag. Fängelsets psykavdelning i Malmö är min arbetsplats, säger hon till mig med bestämdhet.
På torsdag avgörs det. Fast Linda har gått igenom många gånger värre saker, så det ska nog fixa sig.




(bilden av Kirsebergs fängelse i Malmö har jag lånat från bloggen "Kickan, en bild och dagboksblogg". Klicka HÄR!)

2 kommentarer:

  1. Hej, det är helt okej att du lånar bilden. Det gläder mig att du gillar mina bilder, är bara en vanlig fotoamatör. Kameran är alltid med mig.
    Nu ska jag ta en titt på din blogg.
    Monkan

    SvaraRadera
  2. Tack Calle & framför allt Linda för att ni delade informationen om transplantationen.
    Jag är själv sjuk och väntar på nya lungor och när jag läste detta så kändes det bra och skönt att veta att det gått bra och att kanske även jag kan få ett liv igen.
    Lycka till i fortsättningen Linda, jag håller både tummar och tår för att du ska må så bra du bara kan.
    Kramar
    Helena :)

    SvaraRadera