Med ålderns rätt har jag blivit en badkruka. Fast det stämmer inte. Efter att ha morrondoppat mig i snart 25 år, vet jag att de riktiga isbjörnarna faktiskt är äldre människor. Jag är alltså mr Baklänges, eller något sådant.Badkrukor är sena i starten.
I morse fick det i vilket fall som helst vara nog med torkan. Badkrukans vackra lekamen doppades redan före sju i böljan den blå. Vädret bjöd på en storslagen svensk sommarmorgon. Från hamnen hördes dunket av en fiskebåt på väg ut. I fjärran glittrade Turning Torso i den skarpa morgonsolen som ett smycke inne i Malmö. Det var 17-18 grader i vattnet, men kändes som 10 grader. Badkrukan frös, låg inte i plurret längre än att hela hinken(HIPP!) blev våt.
Då dyker det upp tre vackra najader från Lomma. Kvinnorna skrattade och tjattrade på kvinnors vis.
-Morrning, tjoade dom och plums i vattnet.
-Kkallt, frågade badkrukan i bara kalsongerna (HUPP), när de kom upp från badbaljan Öresund.
-He-He, jag brukar alltid ta ett nyårsdopp, sa en av de hurtiga damerna.
Badkrukan lufsade hem till morronkaffet, trots allt stolt över premiären.
Nyårsdopp? (texten fortsätter efter bilden)
Ja, så är det. Så fort man vänder sig om i byn, dyker dom upp, mina badflickor, tex Wivi som jag skrev om på bloggen förra sommaren, den 22 augusti. Wivi och hennes man överlevde efter stor dramatik tsunamin i Thailand. Jag blev imponerad över att hon återvänt till badbaljan, visserligen i Lomma, men bra nog ändå.
Nu haffade hon mig utanför Hemköp.
-Calle, det var 16 grader i vattnet i morse, sa hon och log så där ljuvligt som bara badflickor kan le. Jag uppskattade och skrev att det var 17-18 grader, i den sydostliga vinden.
Jo, Wivi har badtermometer. Min blev sönderbadad (!) förra året.
Jag gick direkt efter mötet med Wivi till Hans-Inges järnhandel och köpte mig en ny.Är det något en badkruka behöver så är det en badtermometer. Om jag vetat om att det var futtiga 16 grader, hade jag...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar