lördag 31 januari 2009

Cornelius Vreeswijk och polaren Fakiren!


Jag trodde att min senaste berättelse om fakiren Kjell Swing (1942-1988) som publicerades den 11 januari, var den sista.
Men, det fanns mer att berätta. Ing-britt som i början av 1960-talet var fakirens hustru, gav mig de återstående puzzel bitarna om Kjell Swing, ”Den vandrande vålnaden”. (texten fortsätter efter bilden)


När Kjell Swing gjorde sin militärtjänst vid Flottan i Karlskrona, fick han följa med skolskeppet Älvsnabben, jorden runt som hovmästare. Det blev ett spännande äventyr med exotiska hamnar, ett äventyr som skulle sätta sina spår.
När man återvände till Karlskrona, träffade han Ing-Britt som blev med barn, endast 17 år gammal. På den tiden en skandal och de fick gifta sig.
I november 1961 fick Ing-Britt en son. Kjell Swing arbetade som hovmästare på stadshotellet i Karlskrona, samt en kortare period på LM Ericsson. Han hade emellertid svårt att anpassa sig.
-En orolig själ, säger Ing-Britt i dag.
Kjell Swing ville ut och erövra världen. Frågan var bar hur det skulle gå till?
Under uppväxten i Hudiksvall framträdde han ofta som trollkonstnär. Systern fick rycka in som svävande damen. Förmodligen insåg han sin begränsning som magiker. Det krävdes en större utmaning för att erövra världen.
Han bestämde sig för att bli fakir. (texten fortsätter efter bilden)


Ing-Britt berättar hur han slipade cykelekrar sylvassa. Toaletten i deras lägenhet blev träningslokal. Där satt han och stack ekrar i sin kropp. Till en början gick det inget vidare. Det blev skador. Kjell beklagade sig aldrig utan fortsatte sin livsfarliga träning.
En dag gav han sig ner till Tullhusparken i Karlskrona för att ge sig på eldslukning. Det höll på att sluta med en ände av förskräckelse. Brandkåren och polisen larmades och ryckte ut med blåljus. Någon höll på att elda upp sig i parken! Det skulle visa sig vara Kjell Swing som tränade upp sig för att erövra världen som fakir.
Snart nog fick han sina första fakirjobb på diverse kringresande varietéer. Hustrun Ing-britt försökte hänga med, men upptäckte att livet som fakirhustru inte alls fungerade.
Kjell Swing var nu helt uppfylld av sitt nya livsfarliga yrke. Familjen lämnades åt sitt öde. Det blev skilsmässa.
Snart nog finner vi får fakir resa runt med diverse cirkusar i hela Europa. Ja, det blev t o m fakirturnéer i Asien, mycket Japan. Kjell Swing nådde målet och blev ett stort internationellt namn.
Numren blev allt mer vågade. Han slog bla annat världsrekord i att ligga på spikmatta.
Skadorna blev många och flera dödligt allvarliga med långa sjukhusvistelser i diverse länder. En gång for elden ner i lungorna. Det var i Holland och då var det nära slutet.
Mellan varven åkte han hem till den fasta punkten. En liten etta i Malmö för läkning och vila upp sig.
Vid sådana tillfällen brukade bästa kompisen och trubaduren Cornelius Vreeswijk (1937-1987), dyka upp och lätta upp stämningen med lite gott att dricka och trivsamt gitarrspel..
Snart nog drog Kjell Swing iväg ut i världen igen med en ny cirkus. Nu hade han blivit mytomspunnen som den ”vandrande vålnaden”. (texten fortsäter efter bilden)


I början av 1980 började Kjell Swings hårda liv ta ut sin rätt. Han genomgick en klaffoperation hemma i Malmö. Hjärtat orkade inte med alla gräsliga fakir varianter längre. Det udda artistlivet var slut. Kjell Swing var inte ens 40 år fyllda.
Några pengar gav fakirjobben aldrig. Det lilla som kom in rann lika fort ut igen. Kjell Swing levde ett fattigt liv i Malmö.’
1988 fick han strupcancer. Läkarna kunde inte med säkerhet säga om det var eldslukandets fel. Under alla år hade han haft telefonkontakt med Ing-britt och sonen i Karlskrona. Han ringde henne efter cancerbeskedet. Det var en skakad f d fakir.
-Tror du jag dör nu, undrade han oroligt.
Det gjorde han kort därefter. Kjell Swing låg död i sin etta i Malmö i en hel vecka innan han upptäcktes. Utfattig. Socialen fick betala begravningen.
Han kremerades och jordades utanför Hudiksvall i Bergsjö kyrka. Expressen legendaren Stig Nahlbom fotograferade graven som jag visade upp vid mitt senaste inlägg. Det blev ett sorgligt slut för en stor internationell berömd fakir.
-Det har florerat så många konstiga uppgifter om Kjell. Jag ville att sanningen skulle komma fram. Därför har jag berättat om min f d man, fakiren Kjell Swing, slutar Ing-Britt vårt samtal.

Källor: Det hade varit en omöjlighet att skriva historien om fakiren Kjell Swing utan Stig Nahlboms lysande artiklar från 2001, Berit Eklund på Kvällsstunden, alla som har hört av sig med sina berättelser. Röster har kommit ända från Helsingfors, Finland. Och Bo Sjökvist bok ”Bland strippor och fakirer”. Ett tack också till Ing-Britt med familj.

3 kommentarer:

  1. Har läst och känner sorg över Kjell Swings öde. Är stolt och glad för att jag fick ha honom som vän och arbetskamrat på 60-talet. Han var en stor artist.
    Gunilla "af Halmstad" Ekroth

    SvaraRadera
  2. Jag har besökt graven som barn när jag var liten. Intressant att sitta och läsa det du skriver, jag har inte hört så mycket om honom.

    Mvh Richard

    SvaraRadera
  3. Jag spelade i ett popband från Örnsköldsvik på 60-talet. Vi fick ett engagemang på en varieté på någon cirkus. Året bör ha varit 1964 eller 1965.

    Vi lärde känna Kjell Swing under denna vecka och han fick en favoritlåt som vi ofta fick spela extra för honom. Låten hette Windy and warm och var inspelad av Chet Atkins.

    /R

    SvaraRadera