tisdag 16 december 2008

En kurs i information skulle inte skada!

Men först ett läsarmejl:


"Starkt jobbat denna morron!
Jag har nu avnjutit ditt skakande vittnesmål för tv och läst rapporteringen på bloggen; väl i framkant måste jag säga och jag vill komplettera din sågning av slöa medier med att ge även Sydsvenskan rött kort. Dom satsar ändå på sin hemsida och är störst i regionen - men där var stendött bortåt en timme efter skalvet, då Bladet sedan länge fått ut en hyfsad story. (Expressen /KvP är så usla på nätet att dom inte är värda att nämna.) Fast jag tror jag var först av alla med min kommentar på Facebook ca två minuter efter skalvet : )
/Tobias"

Tack, tack Tobias. Nu kör vi igen, alltså:

Det har varit några hårda dagar. Det började med att den tyska julmarknaden fick min livrem att explodera. I måndags fortsatte det med en vild jakt på julgodiset som försvann i de skånska tassemarkerna.

Och i morse väcktes man av jordbävning: ett rejält skalv som fick huset att skaka och garderobsdörren att slå som för vinden.

-Jag trodde det var du som ramlade ur sängen och in i garderoben, sa kära hustrun.

Dagen följdes sedan av röda regntunga skyar förmedlade av heltäckta män på mitt tak. Föreningens styrelse hade nämligen kommit på den föga begåvade idén, att områdets tak skulle städas med högtrycksspruta mitt i julruschen. Folk har pyntat sina täppor, julputsat sina fönster m m. Då bestämmer sig styrelsen för att julstäda taken. Inte nog med det. Vi som bor i föreningen får inget veta förrän dessa rymdvarelser står med sprutan i högsta hugg på våra tak. Räkna med att det blir skitigt. Mina grannar helt förtvivlade.


Jag sätter mig då ner och författar en skrivelse till styrelsen och dess ordförande. Jag ställer raka frågor, bla om varför man inte informerat oss boende om en stridsåtgärd i jultid. Något svar har jag naturligtvis inte fått. I stället kom det ut en lapp från sprutföretaget i går kväll, att i dag på morgonen skulle just vårt tak städas.

I mörkret sprang jag och mina grannar som skållade råttor, med nödtorftiga plastbitar för att täcka över och rädda vad som räddas kunde.

Styrelsen kan räkna med både varma och hårda manschetter vid årsmötet i april. Jag längtar tillbaka till den tyska julmarknaden.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar