”Hej Thomas Håkansson och Lotta Ahlfors!
Efter den senaste tidens intensiva kontakter känns det nästan som vi var på väg att bli vänner. Den där märkliga mätproceduren angående den där förbannade vägstumpen i Lomma medförde att jag gav upp, sträckte vapen. Var t o m beredd röka fredspipa. Jag blev till slut kräkfärdigt trött på allt rabalder om den nylagda infartsvägen till hamnhusen i Lomma.
Då inträffar det osannolika.
Min son som för övrigt bor i Lomma, är på väg i sin bil hem till oss här i hamnen för lite lunch i dag, torsdagen den 20 november 2008.
När han ska passera all röra vid den nya infarten till Höjeågatan trängs han med en grävmaskin (!).
Matchen blir ojämn. Sonens bil med vänster framhjul hamnar i den allt för höga kantstenen. Det blir omedelbart punktering.
Nu står hans bil med punktering på min parkering. Han har fått låna min bil för att inte missa jobbet på en av Lommas utmärkta skolor.
Thomas Håkansson och Lotta Ahlfors!
Ni måste förstå att jag är hjärtligt trött på denna nya infartsväg. Det som INTE fick inträffa har faktiskt hänt i verkligheten.
Egentligen är det inte riktigt klokt.
Hjälp mig innan jag blir galen. Nu tror jag att Kai Österberg som skrev insändaren i Sydsvenskan faktiskt i allt mätande har träffat rätt. För inte tala om alla andra som klagat. Boende har t o m ringt hem till mig och bönat och bett om hjälp.
hälsningar
Calle Rockbäck”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar