Lomma i grön vinterskrud

 

Ingen snöflinga så långt SMHI:s öga når. I alla fall är det så för Lomma kommuns del. 

Vi som bor här kan spela krocket, lira boll och golf på skarpt gröna gräsmattor. 

Januari ut. 

Det brukar följas upp på dessa breddgrader med ytterligare grönska. 

Snön lyser med sin frånvaro. 

Det är egentligen inget nytt. 

Så brukar vintrarna se ut i Lomma by the sea. 

På bilden här nedanför ser vi snöskyfflar som reades ut. Det var i januari 2012. 

Året innan hade vi en rekordvinter med mycket snö. Butikerna köpte på sig drivor med snöskyfflar. 

Året efter gick det som brukar. Ingen snö utan en grön vinter och rea på snöskyfflar. 

Fast man vet aldrig. 

Det KAN slå till i februari. 

Vem sa det? 

Jo, jag.

Så är jag också usel på och tippa.

Undrar just om skyfflarna står kvar fortfarande?

 

Grön vinter i Lomma?

 

Norrland dränks med snö. 

SMHI kan visa upp enorma snödjup. 

I Lomma kan vi som mest visa upp frostnupna gräsmattor på morgonkvisten. 

Gräsmattorna gröna. 

Hasseln blommar som får pollenallergiker nysa. 

Grön vinter i Lomma är nämligen det mest vanliga vinterläget. Lite puder från och till, är för det mesta det bästa vi kan visa upp. 

Lommaborna får faktiskt gå tio år tillbaka i tiden. Då var det en rejäl snövinter med sträng kyla. 

Jag vet, för jag har skrivit om vintervädret i Lomma på bloggen varje vinter. 

Löpsedeln om grön vinter körde jag ut första gången redan 2012. Sedan dess har den blivit en följetong. 

Trist för barnen. 

Bra för oss åldringar med darriga ben. 

Fast än ska vi inte vara säkra på en grön vinter i Lomma kommun. 

Vi har februari framför oss. 

Normalt en tuff vintermånad. 

Därför har jag satt ett frågetecken i rubriken. 

Grönt kan fortfarande bli vitt, sanna mina ord. Lika osäkert som vaccinsprutan vi pensionärer lovats i februari. 

Fram till dess: se över snöskyffeln, håll avstånd och tvätta händerna.

 

Normal skånsk vinter är grön

Jag vet inte hur många gånger jag fått köra ut löpet om en grön skånsk vinter. I alla fall i Lomma. 
Det har allt blivit en hel del gröna vintrar, sedan jag sjösatte bloggen 2008. Nu är det inget som stör mig, precis. 
Jag är van efter barndomens vintrar i Malmö på 1950-talet. Vi barn längtade varje vinter efter snö. 
Jag minns endast vintern 1955. 
Då kom det plötsligt snö i stora lass som konkurrerade med Edvard Perssons senaste film, ”En natt på Glimmingehus”. 
På den tiden var en Edvard Persson film väldigt stora saker. Alla pratade om den där natten på Glimmingehus, med spöken och skratt. Ingen pratade om Edvards hälsa som var skral under inspelningen. 
Hjärtat ville inte riktigt hänga med. 
Allt mörkades, så gott det nu gick. 
Jag såg om filmen för en del år sedan. 
Det var ett misstag. 
Filmen lika tom på innehåll som de flesta vintrar varit med snö, i mitt långa oändligt spännande liv. 
Fast andra sidan, har vi både februari och mars kvar. Det är månader som ställt till det förr med snö, is och kyla. 
Tredje sidan.
Våren.
I april kommer lövsångaren (sista bilden här nedanför). Sveriges mest vanliga fågel tillsammans med bofinken Knut. 
Och den kommer i mars, så håll ut.

Lomma Sveriges grönaste vinter blev VIT!

Vaknade i morse av ljudet från något som höll på skrapa upp asfalten. Det var snöplogen i Lomma som äntligen fick skaka av sig rosten. 
Det hade kommit snö under natten till vinterns grönaste ort i Sverige-Lomma. 
Från grönt till vitt, skulle man kunna säga. 
Jodå, Täppans gröna gräsmatta pudrad av snö. Inte mycket, om man säger som så. 
Ändå snö. 
Kom och tänka på Sveriges snörikaste plats som jag såg ett inslag från i SVT. Gåltjärn väster om Härnösand med mäktiga 178 centimeter. Byborna höll på skotta fram sina hus-lilla bilden till höger. 
Vägen till Gåltjärn en snöränna med jättelika snövallar. Knappast plats för en bil. Här gäller det ha nerverna under kontroll.
Mitt barnbarn, Jonathan, rusade ut för mäta snödjupet i Lomma. 
Vill man vara snäll. 
Och det vill man i dessa tider. 
Kan vi skryta med nästan, men bara nästan, 2 cm snö. 
Lomma slagen av Gåltjärn med ofattbara 176 cm.
Spel mot ett mål.
Okej då, Lomma har ändå Sveriges minsta snötäcke. 
Alltid något. 
Tyvärr alla Lommabarn. 
Mamma har mer puder i sminklådan.

Häng med på en sjuårig grön vinterresa i Lomma

Löpsedeln om en grön vinter i Lomma publicerade jag på bloggen i januari 2015. Nästan på dagen för två år sedan. 
Vintern den gången blev lika snöfattig som årets vinter 2018 är i Lomma kommun. Mycket bättre har det inte varit de senaste sju åren. 
Mest gröna gräsmattor. 
Jag vet, för jag har de snöfria vintrarna i mitt bloggarkiv. Skrivit om det varje vinter. (texten fortsätter efter bilden)

En januaridag 2013 fick alla barn i Lomma något lystet i blicken. Det kom plötsligt lite snö. Inte mycket alls. Endast några flingor. 
”Lite vitt på marken”, som man säger i snörika Norrland. 
Snön låg kvar ungefär så länge som det tog för mig och läsa tidningen i Täppan. Vintern värmde faktiskt mina nakna ben. 
Och så var Lomma åter en grön vinter. (texten fortsätter efter bilden)

Januari förra året var kall som attan med Lomma mått mätt. Det blev plötsligt 15-20 grader kallt. 
Då pep kylan i Lommabornas bröstkorg. 
Men snön lös med sin frånvaro. 
Den envetna kylan fick mig tillverka en mörkblå löpsedel som illustration. 
Lomma visade åter vem som är bäst i grenen, ”Sveriges grönaste vintrar”. (texten fortsätter efter bilden)

För så här, har det också sett ut i Täppan denna snöfattiga vinter. Ännu så länge, är kanske bäst tillägga. 
En grön januari brukar i regel även bjuda februari på frodiga gröna gräsmattor. Nu till ett litet bekymmer, av annan kaliber. 
Lommas bostadsrättsföreningar i hamnen har en liten plogbil. 
Den lider och rostar. 
I all sin nöd. 
De närmaste dagarna kan det bli upp emot 10 grader. 
Varmt. 
Naturligtvis. 
Annat var det vintern 2010/2011. 
Då var det vinter. 
I månader. 
Jag har bildbevis på det också. Fast det är en helt annan historia. 
Mina ispikar till kryckorna får 2018 vila i frid. (hoppas jag)

Vintersportlov med förhinder

Snön i Lommas pulkabacke lyser med sin frånvaro. Här skulle det varit fullt race med pulkor, barn, mammor och pappor med saft och bulle. 
I stället sitter barnen i backen och spanar efter det som inte finns; snö. Det är med andra ord en typisk skånsk vinter i Lomma. 
En GRÖN vinter, när det är vintersportlov denna veckan. 
”Trist”, tycker alla barn.

Även om det inte finns någon snö, händer det att kylan räcker till för att skapa is på dammarna i Lomma. 
I år räcker inte kylan alls till för trolla fram någon is till barnen att åka skridsko på. 
Övermåttan trist. 
Läser i Sydsvenskan om att i Lund fick man skrapa is från Ishallen, så barnen fick något att åka skidor på. 
Dubbelt övermåttan trist. 
Nu ska ingen tro att detta är en högst ovanlig vinter i Skåneland. 
När jag var liten gosse upplevde jag mängder av den här typen av vintrar i Malmö. Det har alltså inte alls något med klimatförändringen att göra. Men trist är det för alla barn. 
Snacka om vintersportlov med förhinder. Visst tycker man synd om ungarna som sitter på toppen av Lommas pulkabacke och spanar efter snö.

När Sverige dränks av snö. Pudersnö i Lomma

Jag ser bilderna i TV. Sverige håller på dränkas av snö. 
På sina håll har t o m snöslungorna sålt slut. 
Snö, snö och åter snö. 
För några snöfattiga år sedan skrek man om klimatförändringen. I dag råder tystnad.
Snö, snö och ännu mera snö. 
Fast det är endast i Lomma vi är sparsmakad. Vi nöjer oss med pudersnö. Funkar knappt ens med rullskidor. 
Fram till i natt höll annars Lomma stilen som en av de få ställena i landet som kunde bjuda på GRÖN VINTER-se löpet här intill. 
I natt kom pudret.
Inte mer.
Täppan blev inte ens vit. 
Såg i morse hur grannfrun var ute och pudrade sitt söta ansikte med de lätta snöflingorna. Jag tror snöskyffeln får återgå till vilan i förrådet. 
Hallå Norrland! 
Är ni avundsjuka?

Lomma i vinter-OS: Blankt papper!

Jag har gått igenom deltagarlistan över samtliga (22 stycken) vinter-OS sedan starten i Chamonix 1924. Finner inte ens någon som är född i byn. Tomt. 
Nu är detta ingen vetenskaplig undersökning, så jag kan givetvis ha fel. Hoppas t o m på att jag HAR fel. 
Det visar sig att svenska vinterolympier genom tiderna, kommer från de mest udde ställen i landet, men ingen från Lomma. 
Blankt papper. (texten fortsätter bilden)

Andra sidan lider vintersporten i Lomma under svåra förhållanden. För det mesta hinner dammarna knappt frysa till is förrän tövädret sätter in. 
Denna vinter, har dammarna än så länge varit sjöfåglarnas badbalja. Åka skidor finns inte ens på kartan. 
Vill någon Lommabo åka skidor utför, är det Sälen (72,5 mil) eller Cortina (122,3 mil), vinter-OS 1956, som kan gälla.
Snöskotrar vet vi inte ens vad det är. (texten fortsätter efter bilden)

Nej, det är inte lätt att bli en vältränad vinterolympier med frodigt gröna gräsmattor. 
I går hade vi över sju grader varmt. Våren knoppar. Den som bor i Lomma och vill bli vinterolympier får vackert flytta till nordligare breddgrader. 
Kära vänner, det ser mörkt ut även till nästa vinter-OS i Sydkorea 2018. Någon tävlande från Lomma kommun kan vi glömma direkt. 
Däremot vet jag att i vinterolympiaden i Nagano 1998, fanns det en medborgare från Lomma som var backhoppningsdomare(?)! 
Själv skulle jag kunna tänka mig satsa på bob (bobsleigh). 
Får ta ett snack med kommunhövdingen, Anders Berngarn, om vi inte kan bygga en 2500 meter lång anläggning mellan Habo Ljung-Bjärred. 
Lomma-Sveriges bobcentrum! 
Sug på den karamellen.