Vi låtsas att det är år 1959.
I Teheran sitter shahen Reza Pahlavi av Persien på sin påfågeltron som är sockrad med ädelstenar. Kungen är dyster till sinnet. Inte ens dagens 15 halshuggningar som han beviljat piggar upp. Avelshonan Soraya som han gift sig med 1951, har åkt ut köksvägen. Hon visade sig inte kunna föda honom en tronarvinge. Värdelöst.
Shahen är 40 år gammal och känner att tiden börjar rinna i väg.
-Livet är bra orättvist, tänker han och sliter åt sig en väl tummad tysk veckotidning.
Hans vattniga blick fastnar i ett reportage om något som kallas för Hagasessorna, i ett egendomligt litet land som heter Schweden.
-Vad i...ett helt lager med äkta prinsessor. Praktfulla avelshonor. Dessutom till salu. Det var som...
(texten fortsätter efter bilden)
Han drar i lakejsnöret av tyll. En dov klocka går igång så de jättelika takkronorna i Böhmisk kristall (sipp) klirrar förvånat. Snart kommer en lakej inkrypande på alla fyra.
-Res dig upp din varelse, ryter kungen och pekar på en av sessorna i tidningen.
-Henne vill jag ha. NU!
-Ska ske, min härskare, svarar lakejen och kryper baklänges ut på alla fyra.
(texten fortsätter efter bilden)
Här skulle den här historien kunna ta slut, men det gör den inte.
Lakejen låter beställningen gå uppåt, så att säga. Till slut hamnar den hos Irans (f d Persien) ambassad i Stockholm.
Där skickar man i sin tur en kurir över till Svenska Utrikesdepartementet med en depesch innehållande ett giftermålsanbud (frieri) angående den utpekade Hagasessan.
Utrikesministern Östen Undén får imma på glasögonen, men skyndar i sin tur iväg till konselj på slottet.
(texten fortsätter efter bilden)
Nu är det lämpligt att vi lägger in vad landets statsminister, Tage Erlander, skriver i sin dagboksnotering från 1959 och som gavs ut förra året av Gidlunds förlag:
”Undén tog efter konseljen upp den persiske shahens giftermålsanbud till en av prinsessorna på Haga! Nej, så klart.”
Shahen av Persien får alltså nobben. Av Tage, han som aldrig avgick.
Tablå.
Prinsessan Birgitta som shahen pekar ut (tippar jag), kan fortsätta lattja med idolen Tumba.
En diplomatisk kris är under uppsegling.
Fortsättning följer.
En annan gång.
SORG
Filmstjärnan Tony Curtis (1925-2010) är död. Han blev 85 år och var en av mina tidiga hjältar i filmens underbara värld. Den som satte sig var Trapets från 1956.
Frid över Tony Curtis minne.
Den 4 november släpps boken som drar ner byxorna på den svenska monarken. Projektet har varit ytters hemligt. Tacka tusan för det. Uppdraget som skrivarteamet fick av förlaget Lind & Co, var minst sagt känsligt. Det löd på ett ungefär:
-Skriv en bok om Carl XVI Gustaf som inte är skriven. Skriv sanningen om hans liv.
Efter två och ett halvt år av gedigen grävande journalistik, är nu boken på väg ut till allmänheten. Då ska ni veta att det inte är några vanliga ”Kungareportrar” som kastade sig in i det minst sagt svåra arbetet.
Thomas Sjöberg är en driven journalist med flera uppmärksammade bokprojekt bakom sig, inte minst väckte boken om Kamprad stor uppmärksamhet.
Deanne Rauscher bok om Geijeraffären som kom ut 2004 fick ett stort genomslag.
Tove Meyer är en driven researcher. Slår man samman Rauscher/Meyer närmar man sig verklighetens Lisbeth Salander.
De har nu vänt på precis alla stenar som finns att vända på. Deanne Rauscher har haft som huvuduppgift att kartlägga de okända sidorna av kungens privatliv.
Till tidskriften Filter säger Thomas Sjöberg:
-Hon har tagit sig längre än någon annan människa skulle klara av.
Ingen ska tro att det varit ett lätt arbete. Marken som författarteamet trampat på är minerad.
Det finns, enligt Filter, fem cirklar kring kungen.
I den yttersta hittar vi städerskor, gamla skolkamrater osv. I nästa steg finner vi livvakter och adjutanter och sedan vidare till kompisar. Cirkeln närmast, nästan, monarken består av det s k ”järngänget”. Och närmast närmast kungen finner vi ”De tre musketörerna”. Här råder absolut tystnad om kungens handel och vandel, festande osv.
Det här är alltså ingen fjäskande bok om kungen. Den motvillige monarken som boken heter, alltså Carl XVI Gustaf, har avböjt att ställa upp.
-Man vet att han aldrig hade kommenterat våra uppgifter. Han hade rest sig upp och lämnat rummet efter fem minuter, säger Thomas Sjöberg till tidskriften Filter.
Räkna med bokhetta i julhandeln.
Om nu inte hovet lyckas stoppa boken. Det finns krafter som jobbar på det.
Jag har aldrig tidigare upplevt att syrenen står i blom i september.
Denna förtjusande blomma slår alltid ut i Lomma under försommaren i maj månad. Ni vet den där ljuvliga tiden mellan hägg och syren, när alla ljuvliga sommarblomster skjuter fart i rabatterna. Förväntans tider när syrenbersån snart ska fyllas med mat, sång och glam. Livet blir plötsligt fjärilslätt (poetiskt) att leva.
Höstdagjämning den 23 september och syrenen står i blom. Dag och natt är lika långa eller korta, allt beroende på hur du själv tolkar det, ungefär, är kanske bäst att tillägga. Min egen bedömning är att jag får börja tända upp lamporna när Rapport börjar.
Många blir tunga i sinnet av mörkret. Andra känner frid i kroppen av hösten med fallande löv. Själv får jag som sagt var, tända lamporna när Rapport börjar
Den lilla syrenblomman blir som till ett ljus i det kommande mörkret. Varför den blommar vet inte jag. I både Lomma och Dalby, två mil bort, spirar också krokusen. Det har, emellertid, för vana att vara ur tiden.
Den globala uppvärmningen?
Nej, inte alls. Det är det sköna livet med teatersäsongen i Lomma som hälsas mellan krokus och syren. Behagligare välkomnande kan inte en teatersäsong få.
Klicka på bilden med höstens program i byn. Texten blir då större.
Du kan lägga undan förstoringsglaset.
Trevlig höstdagjämning.
En god nyhet om global uppvärmning. Klicka HÄR!
Det där med humor är svårt. Det jag tycker är roligt, anser 50 procent åt ena hållet att det är skit, medan 50 procent åt andra hållet, kan hålla sig för skratt.
Kommunisten, förlåt, vänsterpartisten Lars Ohly, ställdes för några veckors sedan inför ett val i Sveriges Radio. Han fick välja mellan Jesus och Che Guevara.
Man kunde riktigt höra genom radiovågorna hur han tänkte. Till slut kom det överraskande svaret:
-Jesus!
Det tycker jag är stor humor, medan 50 procent tycker det är skit och de andra 50 procenten kan hålla sig för skratt.
Lomma kommun är efter valet Sveriges blåaste kommun. Om jag då skriver: Kommunhövdingen och moderaten, Anders Berngarn, vaknade upp i morse och var alldeles blå och ska nu börja turnera med Blue Man Group.
Det tycker jag är kul, medan de andra 50 procenten osv.
Om jag däremot hade skrivit att han vaknade upp i morse i Degerfors, Värmland och var alldeles blå, är det lagom så roligt. Degerfors har efter valet visat sig vara Sveriges blodrödaste kommun. Där finns lika många kommunister, förlåt vänsterpartister, som det finns moderater i Lomma.
I Degerfors blir alltså en blå Anders Berngarn helt fel. Fast det är rätt så kul ändå, tycker jag, medan 50 procent osv.
När jag raljerade om Sverigedemokraternas tomma vallistor på kandidater i Lomma och skrev in Jan Långbens namn som en illustration-se inlägg här nedanför, tyckte jag det var en kul idé.
Jag trampade, emellertid, på ömma tår. En anonym kommentar löd:
”Sorgligt, denna blogg hade en gång ett visst läsvärde, men på sistone har det bara varit dravel.”
En annan skrev om mitt inlägg angående Lasermannen:
”En senil hjärnas fantasier.”
Det tycker jag är roligt, medan 50 procent osv.
På tal om ömma tår och senila hjärnor.
Jag måste beställa tid för fotvård. På ålderns höst blir det både kartnaglar, förhårdnader och hälar som metallbanden till en tanks. Det blir nästan på larvfötter av det hela.
Det där sista tycker jag är väldigt roligt, medan 50 procent osv.
Nej, det där med humor är så svårt att det nästan på blir tråkigt.
FOTNOT: Lyssnaröra till Lars Ohlys val av Jesus är min lekkamrat Leif Georg.
HOT NEWS!
Preliminärt valresultat från Valmyndigheten kl. 14.15 i dag. Gå in och vill du datera upp sidan tryck på F5 på ditt tangenbord. Klicka HÄR!
Ja, det är faktiskt fullt möjligt. Så här ligger det till.
Sverigedemokraterna gick fram till val i Lomma med en lista tom på namn-se bild här nedanför. Det var alltså fritt fram och skriva dit vilket namn man nu kunde komma på. Därmed är det fullt möjligt att en helt okänd person röstats in i den politiska församlingen i Lomma.
Nu visar det sig att Sverigedemokraterna gör ett kanonval i Lomma. Trots att det inte finns något partifolk i kommunen!? De kommer med 3,6 procent t o m före Kristdemokraterna
Nu infinner sig ett mäktigt problem för Sverigedemokraterna.
I Lomma får man därmed två mandat. Dessa personer finns inte i dag. De två som kom in 2006, slocknade snabbt. En blev sjuk medan den andra gick upp i rök. Därför blev listan tom på namn. (texten fortsätter efter bilden)
Tänk då om några dårar valt att skriva in Jan Långben på SD:s röstsedel? Det är fullt möjligt. Jag kan riktigt se hur valets succéherre i Lomma, moderathövdingen Anders Berngarn, står och kliar sig i huvudet. Nej, en sådan trätobroder i Lommapolitiken hade han inte räknat med. Ni förstår själva hur galet det kan sluta.
Vi bör alltså lära känna Jan Långben.
Vem är han då?
Ett rykte säger att Långben och Klarabella är ett par. Han bor i ett fallfärdigt hus i närheten av Musse Pigg.
Yrkesmässigt bred. Privatdetektiv, pilot, racerförare, ja, Långben är aldrig främmad för nya utmaningar. Han driver då och då en flyttfirma - ZOOM Transport - tillsammans med Musse.
Så, nu vet vi det.
Det kan vara bra att veta, för Sverige vaknade i dag upp med en ny förvirrad politisk karta.
FOTNOT: Jan Långben är min illustration. På finska heter han, Hessu Hopo. Ja, om någon undrade. Jag ber också Jan Långben om ursäkt om han blir sur. Jag bara skojade, Jan. För sur blev en anonym-givetvis-som lämnade en kommentar.
Det kanske är Jan Långben?
Nya moderaterna i Lomma smulade sönder allt motstånd i det kommunala valet med toppnoteringen 52 procent. Eftersom moderaterna i Vellinge backade rejält, är nu moderatpartiet i Lomma störst i Skåne. Vad nu det kommer att betyda i framtiden. Socialdemokraterna backade rejält och rasade med över 5 procent till 18,1 procent och förlorade tre mandat i fullmäktige. Socialdemokraterna har nu åtta medan moderaterna hela 24 mandat.
Snacka om framgångsrikt valfläsk som det moderata kommunalrådet, Anders Berngarn, stod och stekte utanför Hemköp i helgen.
Där ser man vad knaperstekt fläsk kan ställa till med. Centerpartiet försökte kontra med att dela ut krokiga bananer. Ingen succé. Man tappade 0,2 procentenheter. Däremot gick det bättre för Folkpartiets fröpåsar (blåklint). De gick fram 1,6 procent, men det räckte inte till ett nytt mandat, utan man får behålla sina tidigare fem mandat.
Miljöpartiet som jag sällan sett i byn knep ytterligare ett mandat och har nu två.
Det märkliga är Sverigedemokraterna. De ställa upp med en tom lista och fick trots det två mandat i fullmäktige. 503 lommabor röstade på det nya riksdagspartiet.
Frågan är var dom ska finna dessa kompetenta människor som ska ta säte i fullmäktige?
Det ska bli spännande att följa. Här kan man få trolla med knäna.
Socialdemokraterna rasar alltså i Lomma. Det nya oppositionsrådet Lisa Bäck får ett tungt arv efter avgående Karin Lyberg.
Till slut. Jo, om jag fattat saker och ting rätt, så satte valdeltagandet i Lomma nytt svenskt rekord med 89,4 procent.
Det är alltid något att vara stolt över.
Här nedanför kan ni själv kolla in staplarna från Valmyndigheten. Den blåa stapeln slår snart i taket.
Viktig information:
Siffrorna är preliminära och kan modifieras både upp och ner. Tabellen visar Lomma när alla 11 valdistrikt var sammanräknade i natt.
Jag har alltså utgått för läget just då. Sydsvenskan kunde i dagens tidning av pressläggningsskäl endast visa resultat från 5 av de 11 valdistrik i Lomma.
Vi låtsas att det är år 1959.
Han drar i lakejsnöret av tyll. En dov klocka går igång så de jättelika takkronorna i Böhmisk kristall (sipp) klirrar förvånat. Snart kommer en lakej inkrypande på alla fyra.
Här skulle den här historien kunna ta slut, men det gör den inte.
Nu är det lämpligt att vi lägger in vad landets statsminister, Tage Erlander, skriver i sin dagboksnotering från 1959 och som gavs ut förra året av Gidlunds förlag:
