fredag 13 april 2018

Svenska Akademiens krasch-längtan efter Tage Danielsson

Det är säkert fler än jag som haft sina tankar på Tage Danielsson (1928-1985), under dessa dagar med bravader signerade snille och smak. 
Dikeskörningar i strid ström. 
Vad hade inte den elegante humoristen, Tage Danielsson, textmässigt kunna gjort av Svenska Akademiens haveri inför öppen ridå? 
Tages text efter kärnkraftsolyckan i Harrisburg 1979 är en odödlig klassiker. Nu när inte Tage längre finns bland oss, kan  du prova byta ut orden i Harrisburg mot, med Svenska Akademien, i det berömda textavsnittet: 
”Jag menar före Harrisburg så var det ju ytterst osannolikt att det som hände i Harrisburg skulle hända, men så fort det hade hänt rakade ju sannolikheten upp till inte mindre än 100 procent så det var nästan sant att det hade hänt. Men bara nästan sant. Det är det som är så konstigt. Det är som om man menar att det som hände i Harrisburg var så otroligt osannolikt så egentligen har det nog inte hänt.” 
Se där. 
Det funkade alldeles utmärkt. Jag tror Tage själv skulle vara nöjd.
Tack, Tage Danielsson.
Ett annat odödligt inslag i veckan som gått, står akademiledamoten, Kristina Lugn, för. I samband med utdelningen av nordiska priset till, Agneta Pleijel, anlände delar av Svenska Akademins ledamöter till prisceremonin i Börssalen. Alla skyndade stressat förbi en skog av reportrar och TV-kameror. 
Kristina Lugn värjde sig, med en glödande cigarett i högsta hugg. 
”Jag röker ni kommer dö,” skrek hon hotfullt till mediekåren, viftandes med den glödande cigaretten. 
Jag såg TV-inslaget på Expressen och skrattade gott. Det var faktiskt vansinnigt roligt. En klassiker. 
De kommande nyårsrevyerna fick ett tidigt julbord i år. 
Det är bara ta för sig. 
FOTNOT. Texten på löpsedeln är hämtat från boken, Tage Danielssons Paket.
Skicka en kommentar