måndag 9 april 2018

Memoarflik: När jag kraschade som trädgårdsmästare

Det är nu som gäller. Allt grundarbete som avgör om du får en prunkande trädgård eller överblommad Täppa i sommar. 
Själva grundarbetet för slutprodukten: rabatter, växter, buskar, träd och så gräsmattan. Den som fuskar står där med lång näsa inför flinande grannar med prunkande trädgårdar och täppor. Den kommande sommaren avslöjar vem som har gröna fingrar. 
För väldigt många år sedan tänkte jag slå grannarna med häpnad. Helt enkelt bli bäst. Få till det så fint att det knappt gick att få till det så fint. 
En dag åkte jag ut till mitt ess i rockärmen: bondens dynghög. 
”Ta så mycket skit du vill. Fyll bilen. Du får skiten gratis”, sa den glade bonden och skrockade förtjust. 
Det gjorde jag. 
Körde till och med ett par vändor med dynga. 
Vår trädgård skulle få raketbränsle: riktig härlig rykande dynga från svenska kor, hästar och grisar. 
Det luktade för jävligt, men jag knep igen truten och gömde rabatter och annat med dyngan. Efteråt var jag stolt som en tupp. 
Hustrun som är bonddotter såg minst sagt tveksam ut.Tveksam ut såg inte grannfrun. För hon såg jag inte röken av alls. 
Det visade sig att hon inte kunde gå ut i sin trädgård på några veckor. Grannfrun var nämligen allergisk mot dynga. 
Blev dyngsjuk. 
Jag skäms än i denna dag över mitt tilltag. 
En annan gång ska jag berätta om när jag slängde ut blåkorn på gräsmattan. Den sommaren fick vi i stället en leråker till gräsmatta. 
Tala om att krascha som trädgårdsmästare.
Skicka en kommentar