söndag 1 januari 2017

Nytt år: Tankar om år 2083

Här sitter jag, 70 år gammal med lillflickan som fyller 4 år i februari. 
Vi följer med intresse nyårsnattens stjärnspel på den svarta himlen som markerar det nya året 2017. 
Liv pratar inte med farfar. 
Farfar pratar inte med Liv. 
”Ååhhh...titta där”, är det enda vi får ur oss i fyrverkerikaskaden. 
Mina tankar far som en glödande pjäs in i framtiden. 
Om drygt 66 år (2083) är lillflickan lika gammal som jag är i dag. 
Jag var lika gammal som Liv 1950. 
Tänk så mycket jag har fått vara med om: bilens definitiva genombrott, kyl och frys, oändligt mycket bättre sjukvård, TV, datorer, sociala medier, Internet, från tröga bakelittelefoner till super-duper mobiltelefoner, människan har varit på månen, mediciner som håller mig vid liv samt tusen andra saker som underlättat människans vardag. 
Vad kommer Liv att fått uppleva år 2083? 
Tanken är spännande. Fast svår att sia om. Historien skrivs varje dag, men ingen kan säga hur historien skrivs i framtiden.
Möjligen blir nästa stora grej, att det går framställa energi av vanligt vatten. Absolut ren energi. 
Lomma vilar sig mot Öresunds vatten som i framtiden kan ge oss den energi som i dag sprutar ur marken som olja, för uttrycka mig drastiskt. 
Inom medicinen kommer det att göras enorma framsteg. Ofattbara framsteg.  
Mycket talar för att Liv får uppleva det makalösa: människan dör enbart genom krig och olyckor. Alla sjukdomar utrotade. 
Jag sneglar på Liv. 
Raketerna exploderar omkring oss. 
Jag förstår det omöjliga. 
När lillflickan är 70 år gammal 2083, är jag 137 år, om jag nu räknat rätt. 
Ja, ni fattar själva det omöjliga i kråksången.
Skicka en kommentar