torsdag 20 juli 2017

Skräpnytt från Lomma: Konsten klippa en paradisbuske

De senaste åren har all ork och kraft sinat från min vackra kropp. 
För inte alls länge sedan var det lustfyllt klippa häckar och buskar. 
Det fanns en poäng med den klippkonsten. Resultatet syntes genast. Täppan såg vårdad ut. 
Och så berömmet från förbipasserande medborgare och grannfrun Boel: 
”Oj, så fint. Nu kan man rakt av se hur du ser ut. Bättre än jag trodde.” 
Jag sträckte alltid lite extra på mig. 
Svamlade om erfarenhet av de djupa skogarna i norra Uppland. Vad nu dessa trollskogar hade med saken att göra. 
I år. 
Och förra året. 
Samt några år till har jag fått vika ner mig. 
Slutklippt. 
Alldeles för mycket kortslutning i Rockbäck. 
In rider i stället Storsonen med en stridshäst från medeltiden. Med elegans värd en riddare svingas häcksaxen. 
Jag kunde stillsamt dra mig under parasollen och läsa om Karl XII drabanter. 
Paradisbusken som tidigare var full av blomster, till stor glädje för humlor och bin. Jodå, jag skrev även om denna stund av lycka på bloggen. 
Paradisbusken vårdas nämligen ömt. 
Tills Storsonen kom farande på en frustande stridshäst. 
”Klippas och fönas”, skrek han blodröd av upphetsning. 
”Japp,” vrålade jag tillbaka.
 Switch och swoops, så var det i gång. 
Storsonen gick loss på Paradiset som den värste Djingis Kahn. 
Ni som hängt med hit i texten är värd all beundran. För ni har precis läst om något som egentligen är just ingenting. 
Jo, konsten klippa och föna en Paradisbuske. 
Det blev i alla fall någonting om ingenting.

tisdag 18 juli 2017

Lommabor: Varning för denna klädinsamling

Fick i dag på förmiddagen denna lappen i brevlådan. 
Det är allt för många skojare som far omkring och kör under falsk flagg om välgörande ändamål. 
I lappen står det om en klädinsamling-se löpet.
Hjärtknipande är loggan med två händer som håller om ett hjärta. 
Det ringde genast en klocka modell stor. 
Jag googlade genast företaget, Save the world ltd. Det visade sig vara en ytterst tveksam klädinsamling som dansat runt i svensk tidningar de senaste åren med varningsflagg. Förra året skrev Sunday Times om det bluffande insamlingsföretag i Skottland, skriver Sydsvenskan om insamlingen i maj i år. 
Lapparna den gången hamnade också i brevlådor i Bjärred och i Lund. Ägare till företaget som hör hemma i Skottland, är två polacker i 40-års åldern.
Någon seriös välgörenhetsorganisation är inte företaget kopplat till, skriver också Göteborg Direkt. Något 90-konto finns inte. 
SÅ. 
Behåll dina gamla kläder i en säck. 
I din garderob.

MFF möter Vardar-kris i hjärnkontoret

Det här är egentligen en text till alla er (jo, ni finns) som har noll intresse av sport och fotboll framför allt. 
Ni alla andra (jo, ni är många fler) som har laget i ert hjärta, vet precis vilket helvete vi supportrar genomlider, så här några timmar före avspark inför en viktig fotbollsmatch. Det tär på en stackars sate. 
Vi vänder och vrider på laguppställningen. Skäller en stund på tränaren i nattens vargtimme. Provar namn efter namn. 
Byter. 
Ändrar laguppställningen tusen gånger. 
Svettas. 
Ångest. 
Allt annat i världen är ointressant. 
Det är LAGET som gäller. 
Inte ens Donald Trumps galna twittrande kan rubba den saken. 
Ringer till kompis Leif Georg. En annan fenomenal supporter till klubben (MFF). Vi vänder och vrider ännu några varv tills mobilen kvider. 
Nu är vi två som svettas. 
Skönt. 
Det är kvällens match (kl. 18.00) mot FK Vardar borta i Makedonien som gäller. MFF måste göra mål, för vinna tillställningen. Kval mot många sköna miljoner i Champion League ligger i potten. 
Viktigare än andra världskriget.
Viktigare än Stefan Löfven.
Viktigare än kaffepriset.
Blir hettan för svår? 
Kollar vädret på Balkan. 
Nej, bör gå vägen. Visserligen 28 grader. Nästa vecka är det närmare 40 grader varmt i Makedonien. 
Vilken jävla tur matchen spelas denna veckan. 
Håller Markus Rosenberg efter sin skada? 
Markus Rosenberg.
Det är vår Gud på den risiga planen som består av mycket ogräs. 
Frågorna otaliga. Staplas som vedklabbar i huvudet. 
Nej, just nu är det ett glödhett helvete att vara supporter. 
Till dig som har noll intresse av sportens stressiga värld som kan förvandla en supporter till en darrande geléklump: vet hut!

måndag 17 juli 2017

EM: Damfotbollen kan bli stor i Sverige

I kväll spelar Sveriges damlandslag i fotboll sin första match i EM mot Tyskland. 
Det blir svårt. 
I likhet med det tyska herrlandslaget, är även det tyska damlandslaget i fotboll ett spöke för Sverige. 
Visst ska det bli roligt titta på matchen. 
Fattas bara annat. 
Även om, ja, ni förstår själva. 
SVT går i vanlig ordning bananas över EM-turneringen. Den frustrerade sportreaktionen som normalt får jobba med smulor ska luftas. Irriterade sinnen stillas, med vad som bli över från de rikas bord-läs TV4, C More och Viasat som har alla de övriga riktigt stora publikfriande rättigheterna i sportens värld. 
Så är det varje gång damlandslaget är med i en stor turnering. 
SVT går bananas. 
Efteråt visar det sig publikmässigt inte betyda ett skvatt i den inhemska damfotbollen. Trots ett fint OS-silver senaste i Rio, har storklubbarna i Stockholm ett publiksnitt på årets sex hemmamatcher i damallsvenskan: Djurgården 383, Hammarby 815 (derbyt mot Djurgården drog 2137, vilket drar upp snittet) och AIK i elitettan 230 åskådare. 
Det är naturligtvis katastrofala siffror. 
För det är naturligtvis så att Stockholm måste vakna. OM damfotbollen i Sverige publikmässigt ska få ett genombrott. 
Trots allt utgår det mesta från landets huvudstad. Då hjälper det föga att SVT i vanlig ordning går bananas. 
Efter EM bryr sig knappast någon om damfotboll i landets huvudstad. Få andra i övriga landet. 
Jag håller tummarna för Pia och hennes gäng i kväll. 
Det behövs många tummar om det ska gå vägen. 

söndag 16 juli 2017

Upptäcktsfärd Lomma: Sveriges enda smyckesträd-sensationell semestertripp

Tog en semestertripp med bilen bland Lommas välansade villakvarter. Ett ovanligt utflyktsmål för en semestertripp. Andra väljer Österlen, Blekinge eller High Chaparall i Småland. Jag valde Lomma. 
Inte långt att köra. 
Ingen trafik att tala om. 
Tomt på folk som en fridsamt högmässa i kyrkan. 
Det fanns endast ett riskmoment. 
Min lilla vita bil riskerades hängas ut på Stasi-hemsidan Lommakoll på Facebook som varnande inbrottsbil. Ibland får man spela högt. 
Jag fastnade för två villaträdgårdar. 
Först den med smyckesträdet-se löpsedeln. 
Husägaren packat in ett äppelträd(?) med tusentals smycken. Rent av sensationellt. Sveriges maffigaste om inte den enda smyckesträdet. 
Trädet packat som ett smyckeskrin. 
Makalöst. 
Jag stannade till. 
Det krävdes bildbevis. Ingen skulle annars tro mig.
Några tvärgator längre bort, dök nästa överraskning upp. En villaträdgård som fått växa vilt. Aldrig någonsin blivit ansad. 
I den gröna röran kan man ana en halvt däckad torkvinda sticka fram. Jag har aldrig sett någon liknande i hela mitt liv. 
Jodå, det bodde folk i kåken. 
Utan gröna fingrar. 
Kanske ändå. 
Gröna fingrar. 
Vet inte hur man ska bedöma en sådan vildvuxen trädgård. 
Jag körde sakta hemåt, ca två kilometer. Lätt skakad över min lilla sensationella semesterutflykt i Lomma. 
Billig tur. 
Knappt dragit någon bensin alls. 
I byn har vi nu ett nappträd, kärlekslås på Varvsbron, en äkta djungelträdgård samt en villatomt med ett äkta smyckesträd. 
Det där sista går inte av för hackor.

lördag 15 juli 2017

MFF ”förlorade” med 3-3 mot Sirius

Det måste ha varit en av de tyngre minorna som MFF gått på trots ett oavgjort resultat. Det normala är känslan av, ”trots allt blev det en poäng”. 
Mot Sirius hemma på Swedbank Stadion kändes slutresultatet 3-3 som en förlust. Det med all rätt. 
Malmö FF spelade skjortan av Uppsalalaget under i stort sett hela matchen. Visade upp ett piggt och tekniskt spel som fick spelarna i Sirius att förvandlas till ett juniorlag. Faktum var att de stod mest och beundrade MFF-lirarnas konster. 
Ändå lyckades man göra tre mål på MFF, vilket är obegripligt.
Rakip låg bakom två av baklängesmålen efter bolltapp. 
I nyförvärvet Sarfo från just Sirius, har Malmöpubliken fått en ny kelgris. Dessutom gjorde han ett av MFF:s mål i debuten. 
Kinsley Sarfo äger en mjuk läcker rörelse som ytterst få fotbollsspelare ens kommer nära. 
Jon Inge Bergets två mål saknar betydelse i sammanhanget, när man ändå ”förlorar” med 3-3. Det som inte fick inträffa inträffade. 
Trots tre gånger så många målchanser än Sirius, ca 21-7. 
Tungt-var ordet för dagen.

fredag 14 juli 2017

Mermoarflik: Jakten på svenska nunnan i Frankrike

Som journalist har man gett sig ut på en och annan udda resa. En gång gav jag mig av i all hast mot Frankrike. 
Jag hade fått igenom ett reportageuppslag om en ung svensk nunna som vigt sitt liv till ett strängt klosterliv i landet. 
Kunde bli bra och intressant läsning. 
Om jag nu fick tag i nunnan. 
Vill säga. 
Det borde också vara rätt nunna. Det skulle se ut om jag kom hem med fel nunna. 
På den tiden fanns varken Google eller Internet. 
Det blev till hasta iväg till Frankrike. 
Kasta sig ut för stupet utan skyddsnät.
Jakten efter en svensk nunna skulle visa sig bli lika svår som finna en nunna i helvetet. Mitt franska ordförråd var inget skriva hem om. Det var magert. För inte säga obefintligt. Min engelskan var inte mycket till hjälp. 
Under 1970-talet talade varken fransoser eller fransyskor engelska. Ett svårt handikapp redan i starten. 
Varje liten by jag tvingades köra igenom höll jag utkik efter en kristen helgedom. För det mesta stirrade en förvånad munk på mig. 
”Suédoise-nun, hasplade jag ur mig. 
Så där höll jag på. 
Dag ut och dag in. 
När kvällen kom tog jag in på ett litet pittoreskt hotell med kyrkan mitt i byn. 
Till slut fick jag napp. 
Fann den unga svenska nunnan som valt det kompromisslösa klosterlivet på sitt vandring genom livet. Jag bjöds på te och franska skorpor i den välskötta klosterträdgården. 
På hemresan stannade jag till för avkoppling i Paris. Det var jag värd, tyckte jag allt. Valde äta middag på restaurangen i Eiffeltornet. Nu när jag ändå var där. 
Aldrig kunde jag drömma om att 40 år senare skulle Frankrikes president, Emmanuel Macron samt USA:s president, Donald Trump, också äta på restaurangen i Eiffeltornet. 
Undrar om de också åt banana split som dessert? 
Den var god. 
Detta på tal om nunnor. 
Hur det gått för den svenska nunnan sedan dess, har jag ingen aning om. 
Någon som vet? 
FOTNOT. Bilden av nunnan på löpsedeln är en illustration.

torsdag 13 juli 2017

Om inte tio OM fanns-MFF slagit FK Vardar

Om inte Vardar-spelarna maskat så förfärligt i andra halvlek. 
Om Rosenberg och Safari inte varit skadade. 
Om Brorsson inte haft hål mellan benen när FK Vardar gjorde 1-0. 
Om Brorsson fått nickat mera. Han nickade in kvitteringen (1-1) med SKRUVAD SKALLE. Gör om  det, den som kan.
Om Cibicki inte hamnat i måltorka efter matchen mot Elfsborg borta den 8 maj. Sedan dess råder Cibicki mörker. 
Om MFF-spelarnas skott mot motståndarens mål sänkts fyra meter (minst). 
Om norrmannen Eikrem haft kondis för 90 minuter. 
Om det inte funnits ribbor och stolpar. 
Om bollfan inte gått stolpe eller ribba ut. 
Alltid. 
När det ska vara tvärtom. 
Om inte OM funnits, hade MFF vunnit över FK Vardar.

onsdag 12 juli 2017

BILDEXTRA: I kväll kvalar MFF mot nya 100-tals miljoner kronor

Här står jag och bollar med några miljoner. Bakgrunden är ett reportage jag gjorde för Kvällsposten för 35 år sedan. 
För sakens skull öppnade SE-banken i Malmö sitt stora och omsorgsfullt larmade kassavalv. Staplade upp miljonerna på ett litet skrangligt bord framför mig. Jag har varken förr eller senare sett så mycket pengar på en och samma gång. Kände mig för en kort stund som Joakim von Anka. 
Nog om det reportaget. 
Nu till den maffiga bilden. 
Om du multiplicerar miljonhögen du ser på bilden här ovanför 100 gånger, får du ca 450 miljoner kronor. Det är på ett ungefär vad klubben spelade hem senaste det begav sig i Champion League. 
Då blev det ett lyckat dramatiskt kval och sedan mindre lyckat gruppspel mot några av världens bästa klubblag. 
Plåstret på såret ser du alltså på bilden plus 100 gånger större. 
Förstå att kvällens CL-kval mot FK Vardar från Makedonien inför ett fullsatt Swedbank Stadion, är betydligt mer än 22 man som jagar efter en och samma boll. 
Lyckas man lika bra som förra gången. Ja, då kan klubben kamma hem en 100 gånger så stor pengahög som på bilden och lägga i sin redan välfyllda kassakistan. 
Fast då gäller det inte snubbla i kväll.
Marschen mot miljonhögen kan börjar. 

tisdag 11 juli 2017

Nyhetsjakt i Lomma är trolleri trollera trolleralla

Riktigt så illa är det väl inte ställt med nyhetsjakten i Lomma. Fast näst intill. Andra sidan kan vad som helst dölja ett par tappade byxor som exempelvis 12 kg oxfilé. Sådant har faktiskt hänt. 
Nej, den journalist som ska bedriva nyhetsjakt i Lomma måste vara självgående. Om det inte finns något tips att gå på. Kanske något guldkorn fiskats upp i en kommunal handling. Lomma är en händelsefattig kommun. 
När blåljus med sirener dyker upp, är det ofta en ambulans som ska hämta någon som insjuknat i hemmet. Några riktigt tunga nyheter som mord och spektakulära rån är tack och lov en bristvara i byn. 
Det senaste mordet inträffade i förra året. En kvinna tog livet av sin make. Kvinnan dömdes till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. 
I november 1991 skakades Lomma om mer rejält. Bettina, 9 år, blev strypt och våldtagen. Mördad och dumpad i en container. 
Det är tur inte Facebook fanns på den tiden. Jag är säker på att rasistiska inlägg hade exploderat på Facebook. 
Lommaborna var med rätta förtvivlade och förbannade. Då fanns inte de sociala medierna, där man kunde spotta ur sig sin glödande vrede. 
Nej, i Lomma går tiden sin gilla gång. Så är kommunen också en av de mer fredliga i landet. Brotten är faktiskt ringa, i jämförelse med många andra kommuner.
I måndags skrev Sydsvenskan om en grannfejd i Lomma. En person hade skruvat ur huvudsäkringen för en annan granne. Kylen och frysen pajade. 
När det är baddagar på i Lomma, blir folk av med plånböcker och mobiler när de är i och badar. Slarv, naturligtvis. 
Kommunhövdingen, Anders Berngarn, kan sova lugnt om nätterna. Det enda han behöver oro sig över är att saxen som han klipper invigningsbanden med ska vara slö. 
Själv blev jag förvånad, när jag googlade nyheter Lomma. Jag fann en hel sida med mina egna löpsedlar från bloggen. 
Det är något av trolleri trollera trolleralla, över den bedriften. 
Jag lovar.

måndag 10 juli 2017

Lommaborna har blivit kräsna

En gång i tiden var jag tämligen ensam om att skriva om tidens gång i Lomma kommun. Visst fanns Sydsvenskan. Fast de fastnade ofta i smeten med kommunala handlingar samt en daglig polisringning för allmän koll. 
Min blogg sjösattes i juli 2008. 
Rätt snabbt fick den genomslag bland Lommaborna. 
Jag rörde mig i samhället. Skrev om smått och gott som inträffade i kommunen med kikarsiktet inställt på centralorten Lomma. 
Jag möttes ofta av glada tillrop när jag visade mig ute. Folk hörde av sig med tips. Det var en kul kommunikation med ömsesidigt utbyte. 
Efter ca 4-5 år slog de sociala medierna igenom med full kraft. Dragloket skulle visa sig bli Facebook. 
Mobiltelefonen med utmärkta kameror blev snart var mans egendom. På Facebook, Instagram m m poppade det upp mängder av lokala händelser. 
Varje människa började bevaka sitt revir som värsta Stasi-agent. Det blev och är ett enormt flöde. 
Lomma kommun vaknade och började pumpa ut sina ”nyheter”. Sydsvenskan hängde på. Ersatte sin resande lokalredaktör från centralredaktionen i Malmö med en Facebooksida om Lomma. 
Plötsligt såg det över hela linjen ut som bevakningen av Lomma blivit maffigare. Det hade den också, på sätt och vis, men ändå inte. 
Jag såg naturligtvis vad som var på gång. Hängde med i utvecklingen genom att avveckla mycket av mina bloggskriverier om smått och gott i Lomma. Fick bjuda på rent allmänt godis i stället. 
Ett minne blott är tiden då jag skrev om en vildvuxen gräsmatta i Lomma. För att nästa dag upptäcka kommunens entreprenör i full färd med klippa gräsmattan för glatta livet. 
Ett minne blott är också tiden, då jag möttes av glada tillrop av Lommabor som sa: 
”Tack vare dina skriverier på bloggen, blev det fart på kommunen”. 
I dag har de boende dränkts av de sociala mediernas enorma informationsflöde. Lommaborna har blivit kräsna. 
Jag har full förståelse för det. 
Fast skam den som ger sig.
Här nedanför gräsmattan i juni 2010. 
Blev på sin tid ett mycket populärt blogginlägg 

söndag 9 juli 2017

Bloggäventyr: Flytande lik i Lomma till centerpartiets ledare i luren

Här ovanför ser ni ett kollage över födelsedagsfirandet under de 9 år bloggen rullat ut över världen. Något av gott och blandat, precis som det ska vara.
 Det finns år som firandet fått ställas in. 
Så var det den 8 juli 2011. 
Lommapolisen fick in ett larm om att ett styckat lik flöt omkring i Höje å. 
Mitt i byn. 
Fullt pådrag. 
Det visade sig efter den kriminaltekniska undersökningen vara en styckat gris. Den nyheten som jag kunde avslöja slog den gången ut bloggens 3-års firande. 
Året efteråt kunde jag visa upp när mitt barnbarn gömde sig under ett rekordstort rabarberblad (bloggen blev bara större och STÖRRE). 
För inte tala om (1) den 8 juli 2015. 
Vi höll på drunkna i all sylt-och jordgubbssaft.  
Jag hade kommit över minst 40 liter jordgubbar för 10 spänn litern. 
Hustrun tog över hanteringen.  Är ett ess på det.
Gott blev det. 
På bloggen hamnade det. 
För inte tala om (2) när den tidigare centerledaren Olof Johansson ringde upp mig. 
Jag hade efterlyst personerna på en gammal bild som publicerades på bloggen. Då ringde Olof Johansson och berättade vilka personerna det var som satt uppe på ett hölass. Den lilla grabben var Olof själv. 
Det var förra året den 8 juli. 
En rar och fin story.
Med andra ord. 
En vanlig dag med allsköns röra på bloggen. Inte minst brukar även Marilyn Monroe höra av sig från sin molntapp. 
Här kommer hon även 2017. 
FOTNOT. Det lilla söta begåvade barnet på löpsedeln är jag.

lördag 8 juli 2017

Gått vilse på Internet 3285 dagar

Precis så är det. Sedan jag startade upp min blogg den 8 juli 2008, har det gått 3285 dagar, samt ett annat skottår. 
Jag öppnade upp mjukt med Adolf Hitlers medicinlist som var något i hästväg. Inte konstigt människan var komplett galen. 
Det var en stark nyhet för nio år sedan. Sedan dess är det inte så konstigt att jag yrat omkring på Internet i alltså 3285 dagar som gett 3810 blogginlägg. En makalös textproduktion som räcker från min dörr i Lomma till Bjärred, fem km bort. 
Jag har blandat och gett. Skrivit om precis allting. 
Riktigt bra berättelser har varvats med mindre bra berättelser. 
Vissa har uppmärksammats runt hela världen (jo, sant). 
En gång har bloggen krisat riktigt ordentligt. 
Det var när jag för över tre år sedan råkade ut för en allvarlig olycka som höll på släcka ner både mitt och bloggens liv. Då hoppade min son Johan-författaren ni vet-in. Johan höll liv i bloggen på ett förtjänstfullt sätt. 
Sedan dess har bloggen till viss del ändrat karaktär. Jag har än i denna dag, inte återhämtat mig fullt ut. Trots det har jag fortsatt producerats blogginlägg. 
Vandringen på Internet har många gånger känts som en ökenvandring. Jag har inte orkat med att bjuda hem folk till samtal i Täppan.
Dragit mig tillbaka.
Blivit en stugsittare, helt enkelt.
Värk.
Drabbats av ångest. 
Sömnstörningar med obehagliga mardrömmar.
Otaliga sjukhusbesök.
Allvarliga planer på lägga ner bloggen. 
Trots motvinden kört vidare. 
Nu har jag bestämt mig för att jag med hustrun vid min sida köra ett år till med livrem och byxhängslor. 
Hålla liv i en blogg under 9 år, har inte varit världens enklaste. Faktiskt värt ett litet pris. Fast 10 år låter fan så mycket bättre. 
Vi kör på.
Häng med!

torsdag 6 juli 2017

Kajan först-Konate kan bli den andra MFF:aren i Spal

Jag sitter och tittar på ett nummer av Rekordmagasinet från mitten av 1950-talet. Jag blir nästan tårögd. 
Ta bara de två små porträttbilderna av boxaren, Lennart Risberg (1935-2013) och hockeyspelaren Stöveln Öberg (1926-2009) i Gävle Godtemplare. 
Det är sådant som får det skaka till av nostalgi i kroppen. Fast mitt öga nitas fast på fotbollsspelaren, Kajan Sandell (1927-1992) i MFF. 
En härlig bild från gamla idrottsplatsen i Malmö. Kolla in de röda strumporna. Vit och blå rand. 
Snyggt.  
Klubbmärket. Stort och fint. Fastsytt med stygn.
Tröjan reklamfri.
Mer än snyggt.
Och så en läderboll.
Med snörning.
Gjorde ont och nicka i blötan. Hela bollenjäveln kändes som nicka bly.
Risk för huvudvärk.
Fast på den tiden skulle det vara som det hette,"en torr och fin plan".
Längst upp till höger på bilden skymtar Malmö Stadsteater bakom träläktaren. Mulitsportbegåvningen Kajan var en riktig målspruta. I våra barnsliga drömmar jämförde vi honom med Puskas. 
Kajan skulle nu leda MFF mot sitt sjätte guld (2017-19 guld). I stället blev han proffs i italienska Spal. 
Vi grät tårar. 
Det blev inget sjätte guld. Det skulle dröja till 1965. 
Själv lärde jag känna Kajan som sportjournalist och arbetskamrat på Kvällsposten. Han var en ytterst vänlig och trevlig person med trasiga knän och höfter efter fotbollskarriären. 
När jag berättade för honom att vi barn jämförde honom med Puskas, skrattade han gott. ”Han blev aldrig riktigt så bra som jag”, svarade Kajan och så skrattade vi igen. 
Nu lär MFF-backen, Pa Konate, vara på väg till Spal. 
Jag tänker på Kajan och plockar fram Spals klubbmärke som jag självklart har i min samling. Allt för hedra Kajan Sandell.

onsdag 5 juli 2017

Thorleif Håwi-ett liv flyga utan fallskärm

När jag på allvar rullar in i journalistiken i början av 1970-talet, fanns det en stjärnreporter på Aftonbladets sportredaktion som hette, Thorleif Håwi. 
Jag var ung och hungrig. Thorleif några år äldre. Minns mycket väl hans spektakulära stories som imponerade på en gröngöling som jag. 
Plötsligt efter vinter-OS i Sapporo 1972 gick sportjournalisten med dansbandsnamnet Thorleif upp i rök. 
Borta. 
Vart tog han vägen? 
Vet jag att jag tänkte en kort stund. 
Nu vet jag. 
För en månad sedan släppte Ekelids Förlag hans bok, 
”SÖNDAG-MORGON. Berättelsen om mina 40 år som dödgrävare, bordellpianist, journalist och reklamman i Sverige och Asien.” 
Jag blev nyfiken. 
Köpte boken och läste, skrattade och läste och skrattade ännu mer. I reklamvärlden ses Thorleif som en guru. Framgångarna monumentala. Bakslagen också monumentala. Anekdoterna flödar. Jag har hur roligt som helst. 
Thorleif har lätt anslag på tangenterna. Här går det undan som tex berättelsen om skådespelaren Tommy Berggren. 
En nervig Bo Widerberg ska spela in några scener till filmen Joe Hill i New York. Fast kvällen innan går skådespelarna ut på krogen för uppmjukning. Tommy blir genast betuttad i den söta servitrisen. Frågor om hon vill följa med till Hawaii. Ja, svarar hon förvånad. Tommy tar genast hennes hand och drar iväg till Hawaii med den sköna. Bo Widerberg samt hela filmsällskapet får skjuta upp filmplanerna och återvända hem till Sverige. 
Ni förstår själva hur kul jag haft av Thorleif Håwis bok. 
Härlig sommarläsning. 
Nu vet jag vad som hände med honom efter sin lysande men allt för korta karriär som stjärnreporter. 
Det blev ett liv som flyga utan fallskärm. 
Köp och läs.

tisdag 4 juli 2017

Regnsommar: Lomma solar under paraply-Sanna Nielsen räddningen

På bilden sitter jag i Täppan med uppfällt paraply. Visst skiner solen. Det är ingen garanti för slippa regn. 
Så här långt har Lommaborna dragit en nitlott. Visserligen delar vi årets regnsommar med många andra orter i landet. 
Skåne verkar trots allt haft det tuffast med sol, regn, sol, regn och regn när solen strålar. Med andra ord. Ingen ordning på årets sommar. 
Bada i havet känns olustigt. 
Grilla när himlen plötsligt öppnar sig och köttet flyter bort i ett skyfall. 
Nej tack. 
Gräsmattan klafsar under ens fötter. 
Plötsligt tittar solen fram. 
Det visar sig vara Sanna Nielsen i Allsång på Skansen. 
Utmärkt programledare. 
Utmärkt artist. 
Stor vacker röst. 
Äger ett utseende när Sverige är som bäst. På henne biter inget regn. Hon är lika sockersöt ändå-med eller utan paraply.
Tack för att du finns i blötan. 

måndag 3 juli 2017

Almedalen: Jonas Sjöstedt bluffade om helgöppna vårdcentraler

Vänsterpartiets ledare, Jonas Sjöstedt, blev först ut med ett valfläsk i Almedalen: kvälls-och helgöppna vårdcentraler. 
Därmed har VPK hakat på sjukvårdsracet som markerats upp som en stor valfråga 2018. Problemet är att partiledare Sjöstedt verkar dålig påläst. Frågan är hur ofta han själv brukar söka vård på en vårdcentral. 
I Rapport fick han frågan hur många av landets (ca 1000) vårdcentraler hans förslag bör gäller. 
”En i varje landstingsområde”, löd partiledarens svar. 
Det skulle bli 20 till antalet i så fall.
Då ringde det en kyrkklocka i mitt huvud. 
Jag borrade ner mig i frågan. 
Snabbt fick jag fram en hel rad med vårdcentraler i landet som redan har kvälls-och helgöppet. Det finns i Malmö,, Lund, Landskrona, Kristianstad samt åtskilliga andra platser i Svea Rike. På Sjöstedts egen hemmaplan, Stockholm, finner jag minst 11 vårdcentraler i form av närakut med kvälls-och helgöppet. 
Vad säger man? 
Jo, nu är det kokta fläsket stekt, herr Sjöstedt. 
I dag är det liberalernas ledare, Jan Björklund, som ska leverera i Almedalen. 
Vi håller ett vakande öga på mer valfläsk.

söndag 2 juli 2017

Lommatankar om giriga kvinnor som mördar sina pappor som heter Göran

I det ena fallet handlar det om tillverkningen av en succépipa. 
I det andra fallet handlar det om tillverkning av smycken och bijouterier-en framgångssaga av stora mått. 
I båda fallen berörs människor av mycket pengar. 
I båda fallen handlar det om en pappa som heter Göran. 
Märklig nog. 
Själv står Dollarpipan mig närmast. 
Köpte en sådan när jag sommarjobbade i skogen som 15-åring i norra Uppland. Den blev snabbt skogsarbetarnas favoritpipa med sin snillrika uppfinning med tjäruppfångaren i botten på pipan. Började pipan sörpla, skruvades piphuvudet av och den livsfarliga tobakstjäran tömdes ut. 
Den här populära pipan uppfanns av Gustav Lundblad, farfar till Sara som dömdes tillsamman med pojkvännen, Martin, för mord på Saras pappa Göran. Pappan hittades efter några år nedgrävd. 
Allting handlade om pengar. 
Sara är arvtagerska till förmögenheten som grundlades av farfar Gustav med pipan som en viktig del. 
Pappa Göran förvaltade förmögenheten väl. Tillverkade pipor och investerade i fastigheter. Däremot ogillade han Saras pojkvän, grannpojken Martin.
Arvtagerskan såg ut att mista både den ena och det andra.
Det slutade med mord på pappan. 
Sara blev av med hela kakan. Girigheten körde i diket med pipa och allt. 
I det andra fallet, den s k Arbogakvinnan, Johanna Möller, grundlade hennes syster tillsammans med pappa Göran en rejäl förmögenhet efter en framgångsrik smyckedesign.
Framgångssagan tillsammans med en viss skogstokighet framkallade en girighet hos Johanna, för hon stod utanför syrran och pappans affärer. 
Mord blev hennes lösning. 
I båda fallen heter de mördade papporna Göran. Det är naturligtvis en ren och skär tillfällighet. 
Fast rätt kusligt om man tänker efter. 
”Det finns nog för allas behov, men inte för en enda människas girighet.” 
Mahatma Gandhi (1869-1948)

lördag 1 juli 2017

Malmö FF vann årets plattmatch

MFF spelade i dag mot allsvenskans sämsta lag, AFC United Eskilstuna. 
Det blev årets plattmatch. 
AFC kom med taktiken, ”tuta och kör, öppna alla dörrar i försvaret”. MFF är/var Sveriges bästa fotbollslag, ska kvala till Champion League. Då visade man upp ett försvarsspel som verkade gått på bio. 
Framåt genom de öppna dörrarna sprang man vilse. 
Nej, det var hemskt att se. 
Efter att alla spelarna i båda lagen sprungit som yra höns, var de till slut så trötta att de knappt orkade skyffla iväg en vettig passning. 
Nej, det var en plåga att se. 
Hur kan en fotbollsmatch mellan toppen och botten se ut på detta viset? 
Ja, det var en gåta vi fick se. 
Just därför, kanske.
Publiken borde fått pengarna tillbaka. 
Jag såg eländet i TV. 
Det är jag glad för. 
MFF har verkligen inte i Champion League att göra. 
Stanna för fan hemma. 
Skäms, Malmö FF. 
FOTNOT. MFF van skiten med 3-2.

Auf Wiedersehen juni-Willkommen juli

Det ni ser här ovanför är de löpsedlar jag producerat till mina blogginlägg under juni månad. Lägg därtill ett antal inlägg utan löpsedlar. 
Jag är själv förvånad över min faktiskt höga produktionstakt under snart 9 år jag drivit min blogg. 
Ni ska veta att det görs inte av sig själv. 
Det är ett envetet gnatande. 
Sju dagar i veckan. 
Året runt. 
Eftersom jag kör annonsfritt, tjänar jag inte ett rött öre på bloggen.
Tvärtom.
Det bästa av allt: det är vansinnig roligt fortfarande (nu tog jag allt i). 
Det bästa av allt är nog min mångsidighet. 
Det framgår tydligt på löpsedelns alla löp under juni månad. 
I dag riktar jag min strålkastare mot Malmö FF som hemma möter bottengänget, AFC United som överraskande slagit ner sina klubbpålar i Eskilstuna. En riktig historielös klubb och på så vis är unik i den svenska sportvärlden. 
En sak är då säkert. 
Jag fortsätter med Gott och Blandat i juli månad. Andra sidan tar jag numera en vecka i taget. Bäst så. 
Blogg på er.

fredag 30 juni 2017

Så mörkar Socialdemokraterna Jimmie Åkessons framgång

Jag blev beklämd när jag i går såg Rapports intervju med LO:s ordförande, Karl-Petter Thorwaldsson. Han fick inför någon miljon TV-tittare kommentera Sverigedemokraternas framgång (20 procent) i valmanskåren. Fler arbetare röstar också numera på SD än Socialdemokraterna. 
Först fick vi höra några byggjobbare förklara orsaken: invandringen och den misslyckade integrationen. 
Alltså precis det som vanligt folk talar om ute i stugorna. 
Karl-Peter Thorwaldsson är helt tondöv och svarar: 
”Det här går inte att skylla på andra. Men misslyckandet finns i hela västvärlden. Den politik som bedrivits de senaste 30 åren och som ensidigt gått ut på att gynna de allra rikaste med stora skattesänkningar har gjort att klyftorna vuxit till enorma proportioner. Det får vi nu i baknacken när människor söker alternativen i de här extrema ytterlighetspartierna.” 
Tänk att inte våra makthavare lär sig. Det går inte gömma undan invandringen och den misslyckade integrationen. 
För att komma åt Sverigedemokraterna måste även Socialdemokraterna tala om det som det snackas om ute i samhället. Inte vara tondöva.
För att riktigt markera riktningen plockar Aftonbladets ledarskribent, Eva Franchell. fram järnröret och bankar skiten ur Sverigedemokraterna. Naturligtvis inte en rad om invandringen eller den misslyckade integrationen. 
Tack vare Thorwaldsson och Franchells mörkning kommer fler än vi anar lägga sin röst på Jimmie Åkesson. 
Det var väl inte så här vi skulle ha det?

13 droppar över Lomma-nattens regnskörd

Björn Skifs har naturligtvis alldeles rätt i det. Det blir alltid värre framåt natten. Eller har han inte det? 
Efter ha väntat på regn, åska med skyfall, under hela gårdagen, kom det 13 droppar över Lomma (låter som en filmtitel). 
SMHI måste ha vridit sig i plågor över alla förbannade väderprognoser. Klockan 22.15 kom nämligen dropparna. 
Det började annars regna fem minuter tidigare i Malmö. Kompis Leif Georg som bor centralt i Malmö, ringde mig exakt kl. 22.10. 
”Nu kom regnet i Malmö”, kvittrade han förtjust i luren. 
Satan. 
Lomma slagen av Malmö med fem minuter. 
”Skyfall”, förtydligade han stolt för riktigt krossa Lomma i regnmatchen. 
13 droppar över Lomma (låter som en boktitel). 
Det var allt vi kunde möta upp med. Jodå, jag räknade dem alla (hipp). Stenbeläggningen utanför Täppans terrass blev knappt blöt. 
Fast i dag har SMHI åter bullat upp med regn och åskliknande skyfall som får bli Lommas tårar (slutscen). 
To dé, som Dag-Otto (Jojje Jönsson) alltid säger i Vallarnas bondkomik i Falkenberg. Dag-Otto vet vad han talar om. 
FOTNOT. Täppans regnmätare visade kl. 8.00 i morse, att det kom knappt 1 (!) mm regn i Lomma i natt. Alltså möjligen några droppar till utöver de magiska 13.

torsdag 29 juni 2017

I väntan på regnet-Lomma laddar

Det finns väl inget som är som väntans tider. 
Jag började vänta redan i går kväll. 
På regn. 
Mycket regn. 
Skyfall. 
SMHI larmade och stod i. 
Risk för översvämningar. 
Ruskväder. 
Stora regnmängder. 
Åska. 
Sommaråska. 
Blixt och dunder. 
Brukar bli värre än värst med kor och grisar i ladugårdar som brinner inne. 
I natt låg jag och lyssnade på de starka vindbyarna som piskade trädens lövkronor. Däremot varken regn eller skyfall. 
Täppan torr i morse. 
Täppan torr vid lunchtid. 
Meteorolog Annie Persson började arbeta extra tidigt på torsdagsmorgonen. Hon löste av kollegor som har arbetat hela natten med att kartlägga de intensiva nederbördsområden som är på väg söderifrån skriver Sydsvenskan. 
Inte ens det hjälpte.  
Inget regn. 
Endast irriterande blåst. 
Jag fortsätter vänta. 
Tittar upp på den molntäckta himlen. 
Det blir alltid värre framåt natten, som Björn Skifs sjöng i Melodifestivalen 1978. 
Jag får väl fortsätta vänta och se.