söndag 2 november 2014

Trafikflyget år 2050-då har jag störtat

Det här är Airbus framtidsversion av trafikflyget 2050. Över 4000 km/tim. Minst. Kan i en längre framtid komma upp i drömhastigheten 10 000 km/tim. 
Den här utvecklingen är inget för mig. 
År 2050 är jag nämligen 104 år gammal. Jag har så att säga störtat för flera år sedan. 
Trist men sant. 
Det är inget jag kan göra mycket åt. Sådant är livet. 
Mormor berättade för mig när hon såg sin första bil, en bit in på 1900-talet. Det var en sensation. Världens undergång som hon sa. 
Mormor fick heller aldrig flyga.
Det har jag däremot fått. 
Både med märkvärdiga Caravelle (Lasse Lönndahl fick t o m en hit 1959 med, Caravellesamba). 
Olika propellerplan som DC-7, små Piper Club, skolflygplanet SK50, segelflyg och helikoptrar med rotorblad. 
Jetdrivna BOING 737 och Airbus 320-familjen har jag också hunnit med. 
Därför känns det extra trist att man inte finns kvar på jordklotet, när trafikflyget tar en fram många gånger fortare än ljudets hastighet. 
Tänk dig att kunna blåsa i väg till andra sidan jordklotet på någon timme. Dessutom med bättre komfort än i dagens pygmé kabiner.
Det har alltså blivit en och annan luftgrop i livet. 
Värsta flygupplevelsen kom i början av 1970-talet. 
Jag hade fått för mig och skriva ett reportage om fallskärmshoppning. Märkvärdigt på sin tid. Jag och min fotograf John klämde samman oss på det blanka flygplansgolvet med ett gäng förhoppningsfulla fallskärmshoppare i ett speciellt utrustat plan. 
En vacker sommardag lyfte vi från Säve flygplats utanför Göteborg. Uppe i det blå kastade sig hopparna ut. 
Plötsligt störtdyker planet. 
Allt för att runda hopparna. 
Plana ut så fotograf John kunde få sköna bilder på fallskärmshopparna. 
Eftersom alla stolar var borttagna, for jag och John omkring som snorloskor i kabinen. Fanns inget att hålla sig i. Dessutom tjöt vinden in genom den öppna flygplansdörren. 
Jodå, vi överlevde.
Skakad men inte rörd, som James Bond vill ha sin Dry Martini.
Det blev bra bilder och i alla fall godtagbar text i tidningen. Fast en rysare var det. 
Nej, nu vänder jag blad. 
Mina barn och barnbarn lever förhoppningsvis 2050. 
Flyg och far, vänner.
FOTNOT: Bilden överst och här nedanför är hämtade från Airbus framtida flygplanstyper. Här ser vi tekniken som kortar både utsläpp och startbana. 
Skicka en kommentar