måndag 19 mars 2012

Bortslumpad Tjock-TV för 1 kr. DUMPAD!

Tiderna förändras.
En gång i tiden var en TV-apparat guld värd. Folk sparade och försakade. Och kånkade på hiskligt tunga apparater. Orden tjock-TV och klump-TV, fanns inte.
I början av 2000-talet kom så revolutionen. Platt-TV!
Lätt som en plätt.
Folk skaffade sig stor, större störst. Värsting: bioduk hemma i vardagsrummet.
Jag har en tjock-TV kvar. Gömd i ett litet krypin, så man slipper skämmas.
Nu skulle den säljas. Jag satte upp en lapp på föreningens anslagstavla i soprummet.
Pris?
1 (en) krona!
Vrakpris.
Minns pianot jag sålde i somras för just 1 kr. Det gick vägen.

Tiderna förändras.
Titta på ovanstående TV-apparater från 1953. Du fick ge närmare 21 000 kr i dagens penningvärde för 14 tum. Vill du glänsa med 17 tum fick du betala närmare 28 000. Ofantligt mycket pengar. Då.
Och du. Ändå kunde du inte se på TV. Tekniken var nämligen inte alls utbyggt i Sverige. Bortkastade pengar. Blåst.
Andra sidan var det ändå inga som ännu börjat sälja apparaten. De fanns bara på suddiga bilder. Science fiction. Mina bilder är från När-Var-Hur.

Det var först i samband med VM-i fotboll 1958 som TV slog igenom i landet. Priset för en apparat var i stort sett det samma.
Det tog alltså sin tid. Trots att tekniken funnits sedan 1930-talet.
För medan TV-sändningar exploderade i övriga världen blev det stopp i Sverige. Socialdemokraterna som hade makten, ansåg nämligen att folk blev dumma i huvudet av att se på TV. Man tager sig för pannan, men så dumma i huvudet var många politiker med makt för 60 år sedan.
Hur det gick för min klump-TV?
Ingen ville ha den. Inte ens för 1 riksdaler.
Dumpad.
Tiderna förändras.
Ja, verkligen.


Skicka en kommentar