lördag 8 januari 2011

Vykorten-en dödlig hälsning från Berlin


Gårdagens vykort från Guadeloupe, skänker glädje i ens slitna sinne. Däremot blir jag alltid lika beklämd över vykort som visar upp krigets fasor.
I mitten av 1970-talet gjorde jag en reportageresa i Europa. En dag hamnade jag i Dachau, koncentrationslägret utanför München. Där såldes vykort på likhögar av judar och zigenare. Jag mådde dåligt.
I Berlin kränger man också vykort av krigets fasor. Folk bläddrar och köper. Jag med. Varför det?
Inte kan man väl skicka ett dödens vykort till gamla moster där hemma. Det skulle allt se ut:
”Hej Moster. Här är hur mysigt som helst. Solen skiner och vi äter spännande mat.”
Ni förstår själva. Det bara går inte.
Nu ska jag inte trötta ut er. Julen är slut. Det är jag med. Och så hoppas jag ni fick Antony Beevors bok, "Berlin slutstriden 1945, i julklapp. Det är en lysande bok.
Vi avrundar med bilderna här nedanför. Plötsligt fungerade vykortet.
Jag ställde mig mitt i Tauentzienstrasses brusande trafik i Berlin och tog dagens bild av VYKORTET. Jag mådde genast mycket bättre.



För övrigt!
Ni som undrar hur det gick med de där mystiska plattorna på Kaiser Wilhelm Gedächtniskirche, kyrkan ni kan se sönderbombad på vykortet.
Journalisten Johanna Paues Darlington har nu rotat fram hela historien. Gå in på hennes välskrivna blogg HÄR, så får du hela förklaringen till de mystiska plattorna.!
Skicka en kommentar