söndag 10 oktober 2010

Hadderian haddera: Visst svänger det om journalistiken

Det är väl just detta som fascinerat mig som mest med jobbet som journalist, Man vet aldrig hur dagen ska sluta.
Jag har varit med om dagar som börjat med kaffe och bullar, hemma hos någon liten tant med ett intressant livsöde. Dagen har sedan fortsatt med en sur politiker, rolig clown, prat med en kändis på tapeten och en avrundning med ett mord. En gång fick jag t o m mordet på telefon, fast det är en helt annan historia.
Numera är jag ingen aktiv journalist. Jag vilar vid min mila och bloggar mig fram i tillvaron, fäst även det omåttligt intressant.

I dagens Sydsvenska Dagbladet läser jag en stort uppslagen artikel om giftkatastrofen i Ungern.
Hur kan detta vara möjligt, tänker jag. Kan det bero på eftersläpning i säkerhetsföreskrifterna? Ett arv från den fasanfullt korkade kommunismens tidevarv?
Då ser jag bildbylinen i Sydsvenskan. Det är Jessica Ziegerer som är tidningens utsände reporter på plats.
Jessica som för flera år sedan värvades över till Sydsvenskan från Ystads Allehanda på Sladdergatan.

Jessica som intervjuade mig i Täppan, en brittsommardag i september för ett år sedan.
Jessica som har familj och små barn.
Nu klafsar hon omkring i Ungern. Jag blir orolig. Du är väl försiktig, Jessica.
Från hadderian journalistik i min Täppa till ett stenhårt reporterjobb i en katastrof som hela världen följer.
Visst svänger det om journalistiken.
Du har väl inte glömt ta med stövlarna, Jessica?

Skicka en kommentar